— 343 — icke som 60 kritik af den fdrtjenite öfversättarens teori, hvaraf han i öfrigt erkänner grundeligbeten. Han anför den blott såsom en svårighet, må hända Tärd besinnande. Han hvarken begär deröfver nå* gon o väldigare domare än öfversättaren sjelf, eller skulle lätteligen finna någon mera berättigad att vara det, genom egna undersökningar och egna efterdömen/' *)
Bilagan 8. (Till sid. 202.)
Den stora betydelse, som sången öfver Creutz innehar i vår vitterhet, påkallar för densamma en särskild uppmärksamhet. Kellgren ägde ej blott förtjensten af att i sin odödliga dikt Den nya skapelsen hafva anslagit den äkta romantikens första toner bos oss; han hade jemväl den icke ringare, att i vår vitterhet hafva infört den sångare, hvars lyra skänkte full- komlig häfd åt denna diktkonst. Den var nemli- gen ännu så främmande för den tidens smak och vittra bildning, att det fordrades Kellgrens mäk- tiga förord, vid införandet i Stockholms-Posten af Franzéns första sånger, för att bereda dem ett välvilligt emottagande och fästa allmänhetens upp- märksamhet på denna alldeles nya diktart. Det var tvenne år före Kellgrens död, hvars annal-
- ) iStockhohni-Fosten för år 1802, n. 4 och 10.
