Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/351

^ 347 — midnattstiden i Sveriges gamla riddannalar/' -^- och af "gasten,' som svänger karlavagnen /' o. s. v. Det tyckes, såsom hade taflan af medeltiden varit ursprungligen mer utförd, än det förevarande huf- vudämnet fordrade^ Dernåst anmärktes, bland dunkla ställen, början af andra stansen. Enär en^ dast delar af verserna anföras, såsom hänvis- ning, kan meningen nu ej fullständigt fattas. Det heter: "Fåfängt Alperna" m. m. — och "Rysligt skönt i Nordens mörker blänkte", o. s. v., samt (i tredje stansen) att ur Brage bägaren åt kämparne "droppar spildes på deras grifter," för att ut- trycka den glans, som spriddes öfver krigsäran. En vers begynner "Af den nt/a dag, Roms urnor se,*' hvarvid anmärkes, att om man än kunde säga, att "urnorna se dagen," torde frågas, hvilken dag de sett förut. Vidare anföres bland oegentliga ut- tryck : "Märkt af ingen skald, hvar midnatt bäfvar I dess gamla riddarsal" — Glömda bragders då?i** — o. s. v. Alla dessa ställen saknas i den tryckta gången. Sammaledes i den sjette stansen: "Nej, en egen krans dess söner l �'yta Sig i snön, af gran och en" ; i den sjunde: "I ett sund, der blott Favoner bröto Bilden af ett tempel"; i den nionde; "Amazoner skulle väfva Götens språk för sig";