Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/368

— 364 — njute: del, att vinna bifall af 0tt öfverlAgseft aaille. Men denna saknad ersattes genom en njut- ning af ett ännu högre slag: den tillfredsställelse, att vara en hel allmänhets ljus. Och om Tit., så- som konstnär, icke erhåller sin fulla belöning, så vinner han den dock såsom en nyttig medborgare, i en allmän erkänsla och aktning. Till denna all- männa blandar sig hos mig en enskild känsla af tacksamhet, som förljufvar den vördnad, med hvil- ken jag är" m. m. 4. Franzén skrifver från Bosgård vid Borgå d. 21 aug. 1798: Det bref, hvarmed H. K. *S. hedrat mig, skall jag gömma, icke blott som en hemlig spegel för mitt högmod, utan ock som ett aftryck af en själ, hvars stämpel man igenkänner lika i ett bref som i ett poem, i en utlåtelse som i en afliandling. Jag tror mig i sanning äga nog makt öfver min egenkärlek, för att i det be- röm, detta bref innehåller, glömma dess anled- ning och med en oegennyttig känsla beundra dess skönhet. Men så förmätet det vore på en sida, att tillegna mig detta beröm som en tillhörighet, så otacksamt vore det på den andra, att anse det för ett smicker. Jag har erfarit så mycken förekom- mande godhet,, så mycken sann vänskap af H. K. S., att ett tvifvelsmål om uppriktigbeten af det om- döme, jag önskat, vore en verklig oförrätt mot en skyddare och en vän. - —