— . 386 — Menlös uppsyn, tät fichu, Fromt och sedligt educerad. Hastigt första da'n lorgnerad, Och den andra icke nämnd. Mor och dotter rekommendera sig i herr expedi- tions-sekreterarens indulgence. Med all högakt- ning" o. s. v. Under skämtet med Per Enebom skref fru Lenngren {den 10 fehr. 1795): "Det är enligt med menniskans svaghet, att glädjas åt andras fall, allrahelst då man deraf har någon vinst. Min fägnad vid Per Eneboms olycksöde är der- före ganska naturlig, då denna händelse, utom den förnöjelse jag med alla i gemen delat vid hans besjungande i Extra-Posten, äfven tillskyndat mig den lyckan att bli hedrad med herr expeditions- sekreterarens bref. Jag tviflar ej att Per Enejbom så skickar sig i sin namnkunnighet, att han, om möjligt är, för- ökar den, då hans fortfarande öfverdåd alltid med- för en glad förhoppning att få se något mer i detta ämne ifrån Tit:i hand. Måtte den i långliga tider ej tröttna att bereda förtjusning och beundran, skräck och vamagel!" —
BUagan 12. (Till sid. 210.) Tegnér skrifver till Leopold, Lund d. 6 jan. 1816: "Jag ville komma närmare till Stockholm och åtminstone ej genom afståndet hindras från
