och gläder sig faderllgen vid minsta sken af upprättelse. I detta afseende delar jag fullkomligen M. B:s känslor, fastän i allt hvad mig enskildt rörer framgången verkligen var mig helt och hållet indifferent. Bror kan ej tro, att en man så nedtryckt af stora olyckor, som jag, kan ännu hafva känsla qvar för en liten poetisk gloriol. Men det fagnar mig, jag tillstår det, att vid detta tillfälle hafva förmärkt tillvarelsen af ett publikt omdöme, som, oaktadt tio års försök att qväfva det, likväl ännu lefver och tyckes liksom uppvakna igen. Ja, min bror, ålderdomen har kommit för oss begge; men en frisk ålderdom, omgifven af välstånd och heder, är dock någonting annat än en glömd, lidande, knappt bergad, och hvars enda hopp är att slutet jemnar allt. Intilldess tro likväl, att jag i något ännu är densamme, och att min vördnad och kärlek för den ädlaste af vänner aldrig kunna upphöra förrän med min varelse."
Bilagan 16.
Per Enebom (eller Enbom) till Leopold.
1. Det första brefvet på latin, af den 27 juli, men utan årtal, innehåller, att han varit ansatt af två slottskanslibetjenter, — duo viri, truci ac minaci vultu me contemplantes, nec minori vocis severitate alloquentes; viri, quos nescio quo nomine
