Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/506

— 500 —

8) Hvarati bör orsaken sökas, att Spaniorer och Engels- män företifidesvis skapat en egen dramatisk litteratör, under det andra nationer tagit till mönster dels de gamle, dels den span- ska eller engelska dramenP 9) Om anledningame till den långvariga glömska, som träffade Shakspeares terk inom hans fsderaesland , bvilket se- dan inrymt åt honom Mmsta mmmet bland skaldesnillen. 10) Under hvad vilkor kan lärodikten anses som poesi? 11) I hvad måa är det påstående grunciadt^ att satiren, eUer den bestraffande dikten i allmänhet, tillhör ett Rankande samhälle? 12) Om folkvisans uppkomst, samt hennes förhållande till odlingen i allmänhet och särskildt till skaldekonsten. 13) Pabeln såsom bildaijpgfi&edel, med en jemCörande öfver* sigt $f idaiuia dikiaits olika ^rak^er, ifrån den österländska och esopiska fabeln intill den nyare. Af Lafontaine, Holbe^ � Leasing, QUim, GeUert, Gyllenborg nu fl. 14) '(hn uppkoosten . odi zaita betydelsen af( beftämnisgen humor odi kumofiit. 15) Svar på frågan: H vilka äro fordringarne af en fall- komlig breffltil? Méd en jemförelse emellan de dtnrSrkande egen- skaperna hos Cicero, i^inins, 8eirigné, Vokaire, Koussenu, Jo- hannes von Muller, Bonstetten m. fl. 16) Om rimmets uppkomst; jemte utredning, i hvad mån dess infSrande skadat eller gagnat den sanna poesien. 17) Skall den godtyckliga bildning af ten^rmer, som ofta hos nyare skalder iig;er nnn, ej småningom utplåna k&islan af det sköna i versbildning, i fall icke, genom ett närmare iaktki- gande af det mosikaliskt och lytteiskt f\!Aändade i versen, en viss begränsning äger rum?