— 56 — slottet, i Armfelts rum; men dä dessa ännu ej voro i ordning, erbjöd Oxenstjerna rum i sitt hus, endast han ofördröjligen infunne sig. Respen- gar medföljde, och konungen lofvade betala de skul- der, som den obemedlade vitterhets-idkaren ej kun- nat undgå att åsamka sig vid lärdomssätet^).
- ) OxENSTJERNAS brcf ar af den 3, Rosensteins af den 6,
och Gyllenborgs af den 9 februari 1786. Oxenstjerna visar det varmaste deltagande för den unge skaldens fram- tid, och säger, att det endast gifves ett sätt för en förfat- tare att göra lycka, och detta är att "blifva känd af kon- ungen". Oxenstjerna hade derför, i samråd med Arm- FELT (hvilka eljest voro intet mindre än vänner), tillstyrkt att Leopold skulle förvandla till opera draraen HelmfeU (liksom Kellgren gjort med Gustaf Vasa), hvilket konun- gen bifallit, ehuru detta uppdrag senare utbyttes emot upp- maning till Leopold att författa ett eget skådespel, hvil- ket blef Oden. Oxenstjerna sände tillika 50 rdr specie (motsvarande 200 rdr rmt) till resekostnader, och tilläg- ger: "de öfriga depenserna få vi som goda vänner öfver- lägga om", endast han ofördröjligen infinner sig. Oxen- stjerna ber honom taga in hos sig, i Geiingii hns, vid kanslitrappan, till dess rum hos Armfelt hinna iordning- ställas. — RosENSTEiN ber att fä uppgift på Leopolds skulder, hvilka konungen vill betala, och framställer, liksom Oxenstjerna, angelägenheten deraf att Leopold blir per- sonligt känd af konungen. — Gyllenborg skrifver: "Hvem är glad, om icke jag, öfver händelserna af denna vecka! Jag hoppas då få se min vän i staden! Han kommer att bo på slottet, i Armfelts rum, och der arbeta på den ope- ra, som af honom åstundas. Oxenstjerna sänder i dag, från högre ort, 50 rdr sp. till respenningar, och vidare torde vid ankomsten anskaffas. Min vän har lofvat att
