— 88 — långt före den tid då Oden uppfördes, återupplif- vat den under mer än ett århundrade förgätne Shakspeare; men gafs väl, vid samma tid, af den odödlige och oefterhärmlige dramaturgen en enda ryktbar efterbildning , mer än den uppträdande GoETHES Götz von Berlichingen och Schillers ung^ domsförsök, hvarom meningarUe i sjelfva Tyskland voro ganska delade? Ty Lessings, den då beröm- daste konstdomares, sceniska skapelser ägde iutet Shakspeariskt eller Calderoniskt ; tvertom var den förnäuista deribland (Nathafi der Weise) fullkorn- ligen didaktisk. Och huru bedömdes den uppspi- rande tyska vitterheten af Wieland, som då ännu, i Europas ögon, innehade högsätet bland tyska skal- derj för att icke tala om Ramler, Uz, Gleim och flera den tidens berömdaste sångare? Huru ansågs den af Fredrik den store, samtida regenters före- bild? Och i Norden hade dess största dramatiska snille — HoLBERG — icke efterbildat Shakspeare och Calderon; den inflytelse, han rönt, är af an- tiken. Fransmännen och de äldre Italienarne *). Att �
- ) Så är t. ex. hans Jakob von Thyhoe och Oldfux ganska nära
slägt med Terentii Ttoso och Gnaltho, liksom Diderik Men- achenakrcBh med Plauti Milea Gloriosus; ämnet till Abracor dabra hemtadt ur Plauti MosteUaria, och hufvud-idén till Erasmus Mordomus från Abistgfanes, hrarifrån äfven Hol- BERGS Plutos härstammar. Af MoLiiiRE finner man drag i den Stundeslöse, i den Vcegelsindede (hyars Eraste pämin-
