Sverges största Regenter äfven varit sin tids största Oratorer. Om Gustaf I:s alla tal, sådana de af hans häfdatecknare anföras, ägde den
kunna och såsom redelige och gudfruchtige willja gifwa goda Råd, the ther lända Gudz nampn till ähra, Regenterne till nytto, och hela landet till wälfärd. Uppå hvilket Syrach syftade tå han sade: Uti Gudz hand står, om thet lyckas med en Regent, han giſwer honom ock en loflig Cantzler. Men åter igen, när man genom sina synder retar Gudh till wrede, tager Han bort sådane män. Ja thet är itt straff, hwarigenom Gudh hämpnas öfwer land och Rijken, hvarföre ock Gud, när Han igenom Propheten Esaiam wille förkunna Judomen sitt straff öfver them för theras Missgerningar, berättar han icke allena at Han ville borttaga af Jerusalem och Juda allt uppehälle af bröd och watn, uthan ock göra hos them en dyr tid på skicklige Män både uti thet andelige och werldzlige Ståndet. Så at redelige mäns död är ett tekn till Landz och Konungarikens olycka och undergång, sade en af the gamble. Ibland hwilka han ock uttryckeligen nämner ährliga Rådmän, ther orden så lyda; Herren Herren Zebaoth skall borttaga af Jerusalem och Juda ährlige män, Rådmän, och wijse Embetsmän och wäl talande män. Är thet nu ett straff att Herren borttager sådane ährliga Rådmän och RådzHerrar, så är thet en välsignelse när Herren sådane gifwer och förläner, men ock en stor lycksalighet at äga, och uti ett Land och Konungarijke hafva kloka och gudfruchtige Rådzpersoner, ty RådzEmbetet hos höga Öfwerheten är 1:o Ett högst nödigt och 2:o Ett högst nyttigt Embete.» — — —
I den mån man närmare nalkas till sednare tider, torde Exemplen vara tillgängligare och Läsaren således i tillfälle, att sjelf inhämta en fullständigare kännedom af detta ämne och med detsamma så mycket säkrare
