Sida:Svenska Parnassen band 2.djvu/411

Den här sidan har korrekturlästs
403

Truls. Ja, nu förstår jag. Herrn vill visst, att jag skall bli äfven en sådan öfverdiktatör, som herrn nu sjelf är?

Jesper. Nej, nej, monsieur Truls, du får inte klifva så högt; utan låt man nöja dig med någon mindre tjenst, som bättre kan passa för dig. Jag behöfver nu en bokhållare, och derför vill jag fråga dig, om du väl tror dig till att kunna beskedligen hålla en bok år ut och år in.

Truls (för sig sjelf.) Bokhållare, det låter inte så illa, om jag bara får lägga ett herr framför. Herr bokhållare, jo, jo, det går an. (Till Jesper.) Ja, herre, nog tror jag mig om till att kunna hålla en bok, om hon inte är alltför tung. Men skall jag också stå och hålla henne år ut och år in?

Jesper. Nej, det är inte nödvändigt, att du just alltid är dervid,[1] och dessutom behöfver du inte stå och hålla boken, utan du kan sitta och göra’t. Men säg mig också, om du kan räkna och skrifva?

Truls. Ja, herre, jag kan något litet.

Jesper. Det går an, bara du kan något, för jag har ändå min skrifvare, som skall vara som betjent under dig. (Vid detta säges, begynner Truls redan på att yfva sig. Jesper kontinuerar.) Nu skall jag säga dig, hvari din tjenst skall bestå: Du skall ha mina penningar om händer, så mycket jag efter handen finner nödigt att ge dig. Utaf dessa penningar skall du nu betala ut hvad dig blir befaldt af frun eller mig, och hvar gång, när något utgifves, så skall du låta skrifvaren föra det till boks, så att en riktig räkning må hållas öfver alltsammans; och det kallas: hålla bok.

Truls. Åh, herre, nu förstår jag på mina fingrar att vara en herr bokhållare, om herrn skulle så behaga.

Jesper. Jo men, Truls, efter jag ser, att du har lust, så gör jag dig nu till min bokhållare, och skall jag också ge dig detsamma skriftligen, på det annat folk må deraf kunna se, hvad du nu är för en karl. Dessutom skall du också få andra kläder till att ha på dig.

Truls. Jag tackar herrn ödmjukligen både för herr bokhållaren och för kläderna. Men så är det nu helt visst, att jag är en herr bokhållare, så att jag derom kan vara alldeles försäkrad?

  1. Vara vid = hålla på med.