de icke kunna härstamma från lärde mäns skrifbord; de bära tvärtom alle samman vittnesbörd om att vara framsprungna i bärg ock dal, i skog ock mark, på åker ock äng. Den fria naturens friska dofter möta oss städse, alls icke klostercellens instängda luft.
På frågan om tiden för dessa visors uppkomst inlåta vi oss ej här; vi anmärka blott, att denna öfver hufvud måste förläggas mycket långt tillbaka. Detta framgår af den stora öfverensstämmelsen emellan barnvisorna i Skandinavien å ena sidan ock de tyska å den andra. Äfven de engelska barnrimmen förete påtaglig likhet med dem i norra Tyskland, hvarför forskare[1] ock hålla före, att de till England inflyttande germanerna hafva fört dem med sig från sitt hemland. Upplysande med afseende på åldern äro ock flere rim; som äro af mytiskt innehåll, t. ex. den hos oss missförstådda ramsan »rida ranka».
Våra barnvisor förtjäna sålunda ett bättre öde än att för alltid begrafvas i glömskans natt. De stora kulturfolken hafva gått före med godt exempel ock äga redan en hel literatur å barnvisans område, under det att hvad som hos oss finnes utgifvet inskränker sig till en samling på 30 nr hos Arwidsson, Svenska fornsånger, 3 d., Stockholm 1842, ock den ofvan nämnda Barnkammarens bok, hvarjämte hos flere förf, finnas åtskilliga i förbigående meddelade barnvisor. Det är denna brist, som föreliggande samling afser att afhjälpa. Fast hos oss litet är trykt, är dock rätt mycket samladt. Så finnes en värdefull samling uti professor G. Stephens' ock chargé d'affaires G. O. Hyltén-Cavallius' omfattande, Kungl. Biblioteket tillhöriga samling af svenska folkvisor. De där upptagna visorna äro med få undantag från mellersta ock södra Sverge; men samlingen fullständigas på ett lyckligt sätt af mina egna uppteckningar, som till största delen äro gjorda i den återstående delen af vårt land. Med några undantag äro alla hos Stephens ock Hyltén-Cavallius förekommande barnvisor ock rim här inrykta ock signerade S.-HC. För att göra samlingen så fullständig som möjligt meddelas därjämte hit hörande visor från Djurklou, Ur Nerikes folkspråk och folklif, Örebro 1860; Lilja, Violen, en samling jullekar, barnsånger och sagor, Lund 1841;
- ↑ Meier, anf. st. s. VIII; Albert Richter, Ueber deutsche kinderreime, uti Mittheilungen der Deutschen Gesellschaft, 6:ter Band, Leipzig 1877, s. 152.
