och då det årliga behofvet af brons, som genom handeln måste fyllas, under bronsåldern naturligtvis var stort, är det klart, att handeln mellan Norden och de delar af Europa, från hvilka behofvet hufvudsakligen fyldes, varit vida lifligare, än man vanligen föreställer sig.
Nästa fråga blir då: Hvarifrån fingo de nordiska folken under
bronsåldern sin koppar och sitt tenn?
Norrifrån, från de mellersta och norra delarna af den Skandinaviska halfön, kom ingen koppar, emedan koppargrufvorna der ännu ej voro öppnade. Och något tenn fanns ej der.
Österifrån kom ej heller någon brons, emedan de förbindelser, som sedermera blefvo så lifliga mellan de Skandinaviska länderna och det nuvarande Ryssland, ännu icke voro af den art, att någon import af metaller från det sistnämnda landet till det nordiska området kunde ifrågakomma.
Återstå således länderna i vester och söder härifrån.
Att Norden under bronsåldern, liksom än tidigare, stod i förbindelse med vestra Europa, har jag vid föregående tillfällen uppvisat; och från vester kom bevisligen både brons och guld under den tid, som nu är i fråga[1].
Allt hvad vi om den tiden nu känna visar emellertid, att det hufvudsakligen var söderifrån, som de nordiska folken då fingo sitt behof af brons fyldt.
Bronsen sjelf vittnar härom. Den är visserligen i allmänhet bildad genom att endast koppar och tenn blandats samman, men en noggrann analys visar, att den ej innehåller blott dessa metaller, utan äfven många andra ämnen, om än vanligen i ringa mängd.
Dessa andra ämnen äro i de allra flesta fall ej med afsikt tillsatta, utan föroreningar, som man ej kunnat aflägsna vid malmernas smältning. Och då tennet dels ingår uti bronsen i jemförelsevis liten kvantitet, dels vid smältning ur sin malm erhålles ganska rent, är det klart, att dessa föroreningar egentligen äro att skrifva på kopparns räkning.
- ↑ Montelius, Förbindelse mellan Skandinavien och vestra Europa före Kristi födelse, i Sv. fornm.-för:s tidskr., 7:de bandet, sid. 124 följ. — Densamme, Die Chronologie der ältesten Bronzezeit in Nord-Deutschland und Skandinavien, i Archiv für Anthropologie, XXVI, sid. 469.
