Wikisource

Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/164

Den här sidan har korrekturlästs
156
SUNE AMBROSIANI.

må erinras om, att på grund af ändamålet med närvarande uppsats hithörande frågor endast antydningsvis kunna beröras, och att bristen på goda, lättåtkomliga publikationer att hänvisa till i hög grad försvårar behandlingen.[1]

Alla torde vara eniga om, att den äldsta delen af Strengnäs domkyrka utgöres af de fyra par arkadbågar, som i den n. v. byggnaden ligga närmast vester om det under senare medeltiden byggda stora koret. Midtskeppet har här ursprungligen ej täckts af hvalf utan af en träkonstruktion. Sidoskeppen deremot ha allt från början varit hvälfda, och de hvalf,[2] som här förekomma äro de synnerligen ålderdomliga ribblösa hvalfven på qvadratisk grundplan. Sådana voro hvalfven också, i Sorö klosterkyrka, då den anlades. De ribblösa hvalfven förekomma vidare t. ex. i Bjernede och Vor frue, Kalundborg. I Strengnäs finnes vidare öfver hvarje arkadbåge ett enda högt och smalt romanskt fönster, alldeles som i Sorö och andra samtida kyrkor. Detta är också vanligt inom de större kyrkorna af naturlig sten, under det att yngre tegelkyrkor först få två fönster bredvid hvarandra i hvarje travé och ännu yngre t. ex. 3 fönster med det mellersta högre.

En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 164 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf.
Bildtext: Fig. 7. Kapitäl på rundpelaren i den äldsta delen af Strengnäs domkyrka.

Arkadpelarne ha såväl i den danska som svenska romanska arkitekturen en enkel rektangulär grundform utan knektar. Rundpelare äro sällsynta. Dock i nämnda del af Strengnäs domkyrka förekommer en sådan i hvardera arkadräckan. Dessa hafva synnerligen karakteristiska trapezkapitäl. Omkring halsen ligger en rundstaf i en hålkäl, sedan följer det 5 skift höga kapitälet med affasade hörn, och deröfver en enkelt profilerad abacus. Alldeles samma slags kapitäl, utom det att rundstafven ej ligger i hälkäl,

  1. ↑ Om Strengnäs se Wahlfisk i Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria b. 3 och Fr. Lilljekvist: Strengnäs och dess domkyrka 1291—1891. Om Vesterås lär finnas Agi Lindegren: Vesterås Domkyrka. Denna bok har ej kunnat erhållas hvarken på biblioteken i Upsala eller Stockholm, så förf. har ej haft någon hjelp af denna publikation.
  2. ↑ Detta slags hvalf äro qvar åtminstone i södra sidoskeppet.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svenska_fornminnesföreningens_tidskrift_(IA_svenskafornminne1112sven).pdf/164&oldid=526899”