—söder gående bjelkar, öfver dessa och förmodligen öfver golfplankorna låg längs hvardera af norra och södra väggarne en grof stock. Murkrönet i denna våning afslutades med fem tegelskift höga tinnar, mellan dessa finnas tre öppningar i hvardera af norra och södra väggen och två i den smalare vestra väggen. Om detaljerna hänvisas till innerfasaderna och planen till våningen. Denna öfversta våning täcktes väl af ett skyddstak.
En afslutning med tinnar på tornen är inom den profana byggnadskonsten under olika perioder af medeltiden synnerligen vanlig. Då tornen vid och på kyrkorna skulle tjena samma sak, som profanbyggnadernas fästningstorn, tillämpade man vid de förras byggande de erfarenheter man vunnit vid de senare. Som vi ofvan sett, afslutades också murkrönen i vissa kyrkors långhus och kor på samma sätt eller med tinnar. Dock kunde — såsom vi framdeles komma att närmare beröra — äfven flera andra sätt komma till användning på tornen. Vi inskränka oss här att nämna, att tinnar äro observerade på flere andra kyrktorn i Norden t. ex.: S. Ibbs kyrka, Aakirkeby, Vår Frue i Kalundborg[1], Bunge kyrka på Gotland (enligt fotografi), samt att rekonstruktörer icke dragit sig för att med sådana afsluta kyrktorn, såsom d:r Ekhoff med S. Per i Sigtuna, Adler med Domen i Frankfurt an der Oder och Seesselberg flerstädes[2], hvilken senare dock icke är öfverdrifvet noggrann med placeringen af tinnarne (exempelvis Kalundborg).
Med uppförandet af det äldre tornet afslutas en period i kyrkans byggnadshistoria. Då borde alltså frågan under hvilken tid detta skett, här närmast upptagas till behandling, men vi uppskjuta tills vidare dermed, för att i ett sammanhang få redogöra för hela tornet.
V. Tornets påbyggnad.
Hvar påbyggnaden af tornet, som möjligen verkställdes snart nog efter det äldre tornets fullbordande, begynner, antydes utvändigt medels de grunda nischer som förekomma på tornets tre fria sidor. De mellersta nischernas bottnar sammanfalla med det äldre tornets murkrön. De stå nemligen i de gamla tinnöppningarna.
