Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/241

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


233
GUNNIL SNÄLLA.

När vi söka den äldsta kända norrländingen, få vi emellertid ej stanna här, utan förflytta oss ännu längre tillbaka i tiden eller till kristendomens första dagar och konung Anund Jakobs tid omkr. år 1030. Då finna vi, den vi söka, och egendomligt nog är denna en kvinna, som såväl i kalfskinnsbref som folksägen uppträder under namnet Gunnil med tillnamnet Snälla och som i Ångermanland varit lika känd som Blenda i Småland.

Vi meddela här de traditioner, som i våra dagar upptecknats om henne, hvarvid vi hembära kontraktsprosten Frans Blix i Junsele och skolläraren O. P. Pettersson vid Tärna skola i Åsele lappmark skyldig tack för värdefulla meddelanden.

Först några ord om denna märkvärdiga kvinnas


Namn och bostad.

När författaren under uppväxtåren hörde Gunnil omtalas i Sollefteå-trakten, kallades bon a Gunnelis Nålle; längre upp i Ångermanälfvens floddal talar man om a Gönneli Snålle, och slutligen kan (eller kunde) man få höra henne kallas för drottning Gunilla. Att de båda första namnen äro en förvrängning af Gunhild Snälla, framgår ar ett skriftligt minnesmärke, som anföres här längre fram,

Om hennes hemort har sägnen stridiga uppgifter. Af flere omständigheter synes dock framgå, att denna är att söka i Junsele socken, som ligger öfverst i Ångermanland vid Ångermanvälfven på gränsen emot Lappmarken. Därifrån företager Gunnil sina resor till det nedre landet, och där ägde hon jordlotter. Henne tillhörde enligt sägnen en äng vid namn Backinge emellan byarne Mo och Krånged. — En ledning vid sökandet efter hennes bostad har man otvifvelaktigt äfven i det ännu på allmogens läppar lefvande uttrycket »a Gunnelis Nålle under kvarna». De, som af sina förfäder hafva hört detta talesätt, veta, enligt hvad pastor Blix meddelat oss, alls icke, hvad det innebär; men vi taga för gifvet, att man här, såsom vanligt på landsbygden, har en till det egentliga namnet fogad upplysning om personens boningsort. Prep. under begagnades i forna tider ofta i dylika ställningar, och i den isländska Landnama-boken omtalas exempelvis en Þorgrimr undir Felli (fjället). I angränsande delar af Lappmarken säger man ock ännu i dag: under forsen, under fjället i betydelsen nedanför. Visserligen är nu här ej fråga om ett fullt liknande ställe; men