hvila en stund; och efter detta har den byn jämte det egentliga namnet äfven kallats Älggårdsmon.
Efter uppbrottet härifrån mötte hon snart ett förargligt hinder: älfven gick öppen till följd af en fors. Förgrymmad häröfver körde hon en omväg omkring stället, men sade: »Det var en hålens fors!» Af den anledningen ha forsen och byn fått heta Håla-(Hola-)forsen.
Emedan landskapet under en lång sträcka egentligen var en björklid, kallade hon trakten Liden, som nu är ett sockennamn.
Färden fortsattes, och egendomligt nog har sägnen ej att förtälja om något hinder af Nämndforsen. Men längre ned var isen åter igen svag, och ackjan skar ned samt gjorde en djup fåra uti själfva åbottnen. Denna fördjupning, som sträcker sig ett godt stycke nedom Resele prästbol och ungefär till Klocke utjord, ses tydligt ännu och kallas efter själfva roten och upphofvet Gunneli-skåran. — Gunnil färdades vidare efter älfven till Bodvill-ån, och emedan hon red öfver selen, fick socknen namnet Re-sele. I Bodvill vek älgen af någon anledning af inåt strandbacken, och väl kommen på land, tog han ett språng öfver en ganska stor sten, öfver hvilken äfven ackjan gick. I stenen ser man märken efter båda medarna och kallar dem Gunneli-spåret. Sedan fortsatte hon åter på älfven, men när hon kom till Gammelåkern, första gården i Yttersel, uppifrån räknadt, måste hon för Edsforsens skull lämna älfven och for därför upp genom en dal, Gunnel-dalen kallad. Här slutade hennes färd. Älgen var nämligen tröttkörd och stöp.
Ännu sämre gick det för lappen. Med väldig fart åkande på isen, upptäckte han med ens den öppna forsen i sin väg. Det gällde att på ögonblicket vika af från älfven, och han kastade verkligen om den högra skidan, men den vänstra fick han ej fort nog in i den nya riktningen. Den högra gick därför åt ett håll, den vänstra åt ett annat, hvaraf följde, att mannen klöfs i två delar. Den vänstra halfvan flög bums ned i Edsforsen, den högra åter fortsatte färden ända fram till målet. Mannen hade sålunda vunnit vadet, ehuru det kostade honom lifvet. — En variant låter de täflande komma till slätten väster om Sollefteå just i det ögonblick, då det börjar ringa till julottan i kyrkan därstädes. Vid det första klockslaget sprack Gunnils älg och skidlöparen for henne förbi såsom en hvirfvelvind.
