Ett par försök till svar härå hafva kommit till vår kännedom. Så har en författare, som under märket O. H. i norrländska tidningar behandlar antikvariska ämnen, försökt att identifiera henne. Han menar henne vara drottning Gunhild, som först var gift med konung Anund Jakob och sedan såsom änka efter år 1050 blef gift med danske konungen Sven Estridsson. Emedan Sven och hon voro nära befryndade, väckte deras äktenskap anstöt hos de andlige, och efter att hafva mottagit en skriftlig varning från påfven måste Sven finna sig uti att skicka Gunhild tillbaka till Sverige. Att hon därvid skulle hafva kommit så långt norrut som till Ångermanland, är dock föga sannolikt; och hade hon uppehållit sig här, borde minnet af henne vara fäst vid Uppsala-öds-gårdarna i landskapet Stig i Säbrå vid Hernösand och Kutuby (n. v. Kungsgården) i Bjärtrå ett godt stycke upp efter Ångermanälfven. Men så är icke fallet. Vår Gunnil har bott i Junsele och Sollefteå, d. v. s. i den öfre delen af landskapet. Om den förskjutna drottning Gunhild vet man med visshet, att hon bodde på sina gårdar i Västergötland och där utöfvade sin välgörande verksamhet. När biskop Adalward efter ankomsten till Emund gamle och till följd af det ovänliga mottagandet hos denne vänder åter, fann han skydd hos drottning Gunhild. O. H. anser, att det var hos Gunnil Snälla i Ångermanland, men i så fall hade biskopen och hans följe gjort en alltför stor omväg. Naturligare är det väl, att han tagit in hos den i Västergötland boende Gunhild, helst som han därefter besökte Lödöse.
Andra hafva i Gunnil Snälla velat se den kloka, men härsklystna drottning Gunhild, gift med Harald Hårfagers son Erik Blodyx; och de hafva varit så mycket säkrare på saken, som denna enligt berättelser (t. ex. hos Snorre Sturlason) en tid vistats i »Finnmarken» hos »finnar» för att lära sig trolldomskonster. Detta försök kunna vi emellertid ej tillmäta större värde än det förra. Då Gunhild var från Hålogaland, hade hon »finnar» på närmare håll än på denna sidan om Kölen. Vidare och såsom den allra viktigaste invändningen vilja vi påpeka, att Gunnil Snälla lefde och »regerade» omkring år 1030 eller vid tiden för slaget vid Stiklastad, den andra Gunhild åter, kungamodern kallad, hundra år därförut.
Frågan, hvem Gunnil var, är ännu obesvarad och lär nog så förblifva. Det enda, som vi hafva att hålla oss till, är sägnens dunkla antydningar. Då hon i denna ömsom kallas lapp, ömsom
