blomstrande Gottland, i hvilka man funnit så mycket silfver och särskildt så mycket guld som i Östergötland.
Flertalet af de nu omtalade fynden äro tydligen med afsikt
nedgräfda skatter. Af skäl, som vi redan lärt känna, anförtrodde
man fordomdags sina dyrbarheter åt jorden, äfven om man ville
taga dem med sig till Valhall. De lågo ju säkrare på ett ställe,
som endast ägaren hade reda på, än i grafven, där alla de
kringstående kunde se, hvar de lades ned.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 411 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 32. Guldarmring. Varsten i Mogata s:n. 1⁄1. |
I grafvar anträffas också ytterst sällan föremål af guld eller silfver. Bland de många i Östergötland gjorda graffynd från vikingatiden, som kommit till vår kännedom, hafva endast följande innehållit något af ädel metall.
Vid Hestad i Häradshammars socken, Östkinds härad, fann man år 1837 »i bottnen af ett stenkummel, som borttogs för tillredande af byggnadsplats», 22 hela och 36 bitar af kufiska silfvermynt, samt
