medeltidskaraktär, ehuru det, enligt en uppgift, skulle ha byggts under 1500-talet. Till detsamma har säkerligen användts material från den äldre korbyggnaden, eftersom det nästan helt och hållet är uppfördt af rå och klufven gråsten, och skulle man få anta att allt i det nya koret en gång användes i det äldre, bör det senare varit en relativt stor byggnad. Detta nya kor är uppfördt i två våningar, utan att den öfre våningen nu eller då den på 1500-talet uppfördes, kunde tjäna ett praktiskt syfte. Den öfre våningen har exempelvis på grund af hvalfvens kullriga öfverytor ett golf, som man ej bekvämt rör sig på. Därför vågar jag tro, att denna två våningar höga korbyggnad återspeglar ett förhållande vid den äldre korbyggnaden.
Som ofvan framhållits gör rundhusets öfre våning intryck af att ha varit ett mörkt förvaringsrum. Således måste det ha funnits en afslutning på detsamma. Det strutformiga taket, som nu finnes på de bornholmska och några svenska rundkyrkor, kan man alldeles bortse ifrån vid ett försök till rekonstruktion, då det påtagligen hör till en tid, då enbart den ekonomiska uppgiften att skaffa ett solidt skydd mot väder och vind förelåg till lösning.
Om man inskränker sig till att söka rekonstruera i öfverensstämmelse med utseendet hos tillgängliga monument af samma typ, har man två möjligheter att välja på. I ena fallet har man att föreslå någon fullt utbildad bland de bornholmska kyrkorna till förebild.[1] Tager man en sådan till förebild, så skulle de uppländska kyrkorna varit förhöjda med ännu en våning, säkerligen uppförd med trä som material, och i dennas väggar skulle ha funnits talrika öppningar genom hvilka man hade tillfälle att öfverblicka nejden och beskjuta grannskapet. Hurudan ytterkonturen af taket varit formad får man af de bornholmska förebilderna ingen upplysning om. Det förslag till rekonstruktion af Österlarskers tak, Seesselberg och Laske lämnat, har, stilistiskt sedt, osannolika detaljer, men det har från den andra rundkyrketypen upptagit tanken på, att en lanternin varit uppförd på midtpelaren, respektive den cylindriska byggnaden i kyrkans midt, ett förslag, som man ej obetingadt bör afvisa.
Har åter Bjernede-Thorsager typen varit förebilden för de uppländska kyrkorna, då skulle rundhuset täckts af ett tak i form af en afskuren kägla och från dennas midt skulle ha höjt sig lanternin
- ↑ Ett längdsnitt af Österlarsker, efter Holm, i förminskad skala, ses bd 8, s. 249 i denna tidskrift.
