 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 544 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 76. Hertig Johans vapen öfver porten i Åbo slott. |
korda skjutande utom murens lif, d. v. s. dess yttre linier. Runda torn under namn af »rondeletti» hade af italienarne begagnats redan tidigare. Ja, äfven i Finland ha vi haft flera »rondeletti» i Olofsborg (fig. 68 b). Det runda tornet i Gisors i Nordfrankrike, fig. 68 a, är så godt som modellen till tornet i Olofsborg. Dessa voro dock icke »rundeler», icke utanverk, de utgjorde tvärtom »kärnan» i hela fästningen, lågo icke heller i fästningens hörn utan längs den grada muren d. ä. kurtiner (så i Kexholm) eller t. o. m. innanför dem. Vidare voro dessa runda torn höga (Olofsborg), medan rundeln alltid var låg. Mot slutet af Vasatiden blir namnet till den grad en fackterm i fortifikationen, att det betecknar ett hörnparti i ett utanverk, äfven om detta är polygont; så heter det t. ex. i Karl XII:s krigshistoria: »den mångkantade rundeln i Narva», »lilla
