han går in och sätter sig i högsätet. Efter en liten stund sjunker han tillbaka död (Ljósv. 21).
7. Gudmunds son Eyolf drömde en natt, att han var ute och red, och att en flock nötkreatur kom emot honom. Bland dem var en stor röd oxe, som ville göra honom illa, och en folkilsken tjur samt en mängd småboskap. Hans fosterfader, för hvilken han omtalade drömmen, sade, att det var hans ovänners »mannafylgjur», och att oxen följde Torvard och tjuren Hall. Torvard och Hall voro hans förnämsta fiender (Ljósv. 26).
8. Gisle Sursson drömmer, innan hans svåger Vestein blir mördad, att en huggorm kommer slingrande från en närbelägen gård och biter Vestein till döds. Följande natt drömmer han, att en varg kommer från samma gård och biter ihjäl Vestein (Gisl. I 14). Visserligen säges här icke uttryckligen, att dessa djur äro fylgjor, men man kan ta för gifvet, att de så uppfattades. Huggormen följde väl trollkarlen Torgrim, som genom att trolla oväder öfver Gisles gård, där Vestein befann sig, möjliggjorde mordet, och vargen Torgrim Freysgode, som utförde det (jfr Gisl. II 18).
9. Omedelbart före sin sista strid drömmer den fredlöse Gisle Sursson, som alltjämt förföljes af sina fiender, att stora fåglar, som tycktes ha vältrat sig i blod, kommo in i huset. När han vaknat och berättat drömmen, höras redan fiendernas röster utanför. — Icke heller här kallas djuren fylgjor, men att de skola uppfattas som sådana, antydes bl. a. däraf, att Gisle, som förut icke kunnat sofva, plötsligt gripes af sömnighet, hvilket ofta framställes som ett tecken till fylgjors annalkande (jfr nedan) (Gisl. I 33).
10. Blott delvis i djurskepnad uppträder fylgjan i en dröm, som samme Gisle Sursson haft någon tid före den nyss omtalade. Han drömde då, att hans fiender angrepo honom. Främst gick tjutande en man med varghufvud. Honom högg Gisle midt itu. Så behandlades också, då öfverfallet ägde rum, den som först angrep Gisle. Denne var en man vid namn Helge, som flera gånger användts som spion mot Gisle. Troligen uppfattar sagan drömmens varghöfdade man som denne Helges fylgja (Gisl. I 32).
11. På samma sätt tror Kostbera sig se Atles ham (här = hamingja, fylgja), då hon i drömmen ser en örn flyga in och längs igenom huset (Atlamál 18).
⁎
