men Jorund angripes senare på dansk mark af Gudlögs son, besegras och blir hängd (XXVIII), Ane, svearnes konung, angripes af Halfdan, danernas konung, besegras oeh flyr, efter Halfdans död återkommer Ane, angripes af danernas konungs son, Ale, besegras och flyr (XXIX), Egil, svearnes konung, angripes af en träl, besegras och flyr, återvänder med danskt manskap, besegrar trälen och hans svear (XXX), Ottar, svearnes konung, angriper danerna, blir besegrad och skymfligt dödad (XXXI), Adils, Svearnes konung, härjar i Saxland (XXXII), angripes sedan af danernas konung och besegras, uppsökes af Rolf, danernas konung, för hvilken han lägger försåt, men blir narrad, och Rolf undkommer (XXXIII), Östen, svearnes konung, angripes af Sölve, konung i Jylland, besegras och dödas, efterträdes af Sölve, som bringas om lifvet genom svek af svearne (XXXV), Ingvar, svearnes konung, angriper esterna, stupar (XXXVI), men hämnas af sonen Anund, svearnes konung (XXXVII), Ingjald, svearnes konung, ombringar genom en serie af svek en rad af konungar i Svea- och Götaland, men faller för Ivar (från Skåne) (XXXVIII—XLIV).
Men har alltid i Ynglingasagans primärkälla velat se ett svearnes stamkväde. Först och främst är denna uppräkning af konungar såsom ett verkligt kväde alldeles enastående, och det är i och för sig orimligt, att den primitiva epiken, hvilken alltid utvecklat sig på helt annat sätt och med ett helt annat mål än uppgörandet af en dylik torr konungakatalog, i detta fall skulle böjt sig efter konstruktiva regler.
Lika orimligt är, att det skulle varit bland svearne ett dylikt kväde diktats. Det innehåller för svearne idel nederlag. I ett af de få fall, då en seger vunnits, af bröderna Erik oeh Jorund, mot Gudlög, faller hämnden genast tillbaka på svearne, och svearnes konung undergår samma död, som de förut beredt Gudlög. Vid andra tillfällen, då det synes, som om svearne verkligen vunnit, såsom Erik och Jorund mot Hake, Adils mot Rolf, svearne mot Sölve, Ingjald mot Granmar och Hjorvard, följer berättelsen med sympati den besegrade parten. Antingen äro i själfva verket svearne förut besegrade (af Hake), eller narras de af sin egen girighet och motståndarens slughet (af Rolf), eller ock beror segern af svek och nidingsdåd (mot Sölve, Granmar och Hjorvard).
Det kan icke ha varit svearne, som besjungit, huru efter deras konungs fall motståndarne hånande skickat dem en träkråka med
