Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/731

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
353
SVEAR OCH GÖTAR UNDER FOLKVANDRINGSTIDEN.

de mest märkvärdiga bland ett främmande folk. Detta drag är ingalunda ovanligt. Bragden förstoras och vinner i popularitet, då den utföres bland ett främmande folk, hvilket ju i hög grad bidrager att öfverflytta en del af hjältens ära på det folk, hvarifrån han utgått. Slutligen faller Beovulf i en kamp för geaternas väl. I de inflätade skildringarna af striden mellan svearne och geaterna är ståndpunkten alltid geaternas, liksom äfven i skildringarna af öfverfallet på frankerna. Det är i de förra geaternas ångest, då de inneslutas af svearne, som omtalas, det är geaterna som hembära segern, och det är en geatisk hjälte, som vinner »prinsessan och halfva konungariket». De inre skälen tala således afgjordt för att tillerkänna geaterna rätten som sångernas upphofsmän.

Men bland Beovulfssångerna förekomma äfven dikter af annat ursprung. »Vi sporde danernas folkkonungars ära från flydda tider» lyder anslaget till dikten, och den följes af en inledning, som blott skildrar danernas öden. Det stolta anslaget är för dikten alldeles icke passande, tu det blir om geaternas, icke danernas, ära och bedrifter, som dikten handlar. Inledningen synes sålunda snarast stamma ur en ursprungligen dansk källa, liksom det gifves några smärre partier i dikten, som angifva bekantskapen med danska sånger.

Angelsaxarnes del i Beovulfsdikten ligger först och främst i kompositionen. Men därjämte äro vissa delar tydligen märkta genom angelsaxisk öfverarbetning. I första hand gäller detta skildringen af drakkampen, hvarest arkeologiska monument af omväxlande skandinavisk och angelsaxisk natur omtalas, liksom man äfven i fråga om språket funnit en bestämd skillnad mellan denna del och de öfriga, af angelsaxisk åskådning icke präglade partierna af dikten.

Ehuru hufvudparten af de ursprungliga sångerna, äfven för så vidt de röra Beovulfs person, före sin kemiska förening till den nu föreliggande hjältedikten, måste betraktas som geatisk, följer icke häraf, att det öfriga Skandinavien icke tagit del i Beovulfsgestaltens poetiska utbildning. Bilder, erinrande om den rustade varginnan, mot hvilken Beovulf kämpar, finnas från Norge, Öland och Norra Tyskland, sådana, erinrande om striden mot draken (i diktens äldre nordiska form), i stridens tidigare moment från Uppland och Öland, i dess slutmoment trån Uppland, Gottland och Bornholm, sådana, hvilka framställa en kamp mot tvenne odjur, samtidigt bl. a. från Öland, den jutska halföns sydligaste del och norra