sådana djupare kärl som fig. 50 begagnades; alla hafva de parvis sittande, korsformiga grepbeslag.
Sådana kärl som fig. 50 äro samtidiga med den nordiska bronsålderns 5:te period. Detta framgår af icke mindre än fem fynd: af dem från Hjernarp, Birkendegård, Voldtofte, Neilingen och Biesenbrow. Det på sistnämnda ställe uppgräfda kärlet (fig. 54) står genom sin form nära det från Rossin; det förra skiljer sig från det senare endast derigenom, att det är djupare och, liksom fallet är med alla de andra af samma typ, saknar drifna sirater. Det förtjenar då uppmärksamhet, att de vid Biesenbrow nedlagda sakerna visa sig höra till en mycket tidig del af den 5:te perioden.
Sirater af drifna bucklor eller punkter förekomma emellertid äfven fortfarande, ehuru de ej användas på bronskärl lika fig. 50. Detta visas bland annat af de vid Biesenbrow funna bronserna lika fig. 38 och af bronskärlet från Grevenkrug (fig. 12), mot hvilket en jernknif stod lutad, och hvilket troligen förskrifver sig från bronsålderns 5:te period; andra fynd vittna om, att jernet redan då började blifva kändt i norra Tyskland.
Att arbeten af tunn, hamrad brons med drifna sirater (koncentriska kretsar m. m.) under sistnämnda period ej voro sällsynta här i Norden, framgår för öfrigt af de ofvan omtalade bältena (fig. 72—75) och andra liknande föremål af brons.
De inom det nordiska området funna ciste a cordoni (fig. 56 och 57) hörde till den tid, då jernet började komma i allmännare bruk. Den från Primentdorf visade sig vara samtidig med den 6:te perioden af vår bronsålder, således med öfvergångstiden till jernåldern; och den från Pansdorf innehöll en jernknif af en för den tiden karakteristisk form. Vi hafva äfven sett, att jern anträffats tillsammans med de hannoveranska cistorna af detta slag.
Fynd från Hallstatt och andra ställen i mellersta Europa och norra Italien göra det sannolikt, att de i Norden funna situlorna (fig. 59) äro ungefär samtidiga med de nyssnämnda cistorna. På originalet till fig. 59 är, såsom redan omtalats, kanten höjd om en jernten.
De fig. (63—65 afbildade kärlen äro yngre och höra samtliga antingen till den del af jernåldern här i Norden, som faller före vår tideräknings början, eller till tiden omkring Kristi födelse.
Det präktiga kärlet fig. 66 tillhör tiden omkring år 400 före Kr. föd., och kärlet fig. 67 förskrifver sig från ungefär samma tid.
⁎
