Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/162

Den här sidan har korrekturlästs
152

Den urgamla virkningen, för hvilken nordens qvinner voro så berömda, håller nu på att alldeles dö ut. Endast i de mest undangömda bygder, såsom i Lillherdal, i sydligaste hörnet af Herjedalen, på gränsen mot Dalarne, kan man ännu finna den bibehållen. På samma ställe har hr Mandelgren funnit ett slags märkeligt tageltyg, tillverkadt genom virkning. Äfven i Wermland är ännu det gamla virkningssättet kändt. Det kallas der trå. (Prof på vantar, prisbelönta vid en utställning förevisades). I Småland äro prof deraf numera ytterst sällsynta. Vantar, utsydda med handsöm, sådana som äro vanliga i norska fjellbygderna, voro förr i Sverige allmänna, men finnas numera ganska sällan. Till prydnad omkring väggarne, vid taket och på hyllor begagnades ännu i början af detta århundrade i Småland och troligen flerstädes inom riket s. k. hängekläden af hvitt linne, omkring 12 aln breda men på nedra sidan försedda med konstigt knutna eller slingade festoner, bildade af den qvarlemnade delen af varpen eller ränningen vid väfvens början eller slut. Af broderier voro flera olika slag bekanta, med olika namn i olika landsorter. Nålar begagnades i äldsta tider af ben, bronz och koppar, senare af jern. Saxarne, af bronz eller jern, liknade nu brukliga ullsaxar.

Garnet spanns på sländor, försedda med svängstenar eller knappar af bark, sten, ben eller horn, och hvilka senare ofta anträffas i grifter. (Se följande uppsats af hr Mandelgren). Man har från Dalarne, Herjedalen och Jemtland erhållit svängstenar, liknande dem, som ännu begagnas i skärgården för snodd af fiskrefvar. Dylika påträffas ännu i Böhmen, Italien och annorstädes. Emellanåt, för gröfre väfnader, begagnades blott en simpel spinnkrok eller spinnten, lik dem som ännu äro i bruk i Dalarne, Herjedalen och Böhmen.

Värdet af trädrötter till tåg och dylikt, som skulle ligga i vatten, och som först i nyaste tider blifvit återupptagna såsom föremål för en ny gren af husfliten, var mycket väl kändt af de gamle. Ankartåg af sammanspunna enrötter omtalas.

Näfvern spelade en icke obetydlig roll i den äldre husfliten. Man gjorde deraf hvarjehanda husgeråd, t. ex. korgar, askar, dosor, m. m. och t. o. m. skor. Näfverskor begagnas ännu allmänt i Norrland om sommaren, och de hafva, jemte det de äro lätta och mjuka, den fördelen att i dem under vandring i fuktig mark inträngande vatten lätt åter utrinner.