Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/242

Den här sidan har korrekturlästs
228

äro kända. Då likväl stenåldersfynd äro särdeles vanliga i sandtägter, har man förmodat att möjligen stenålderns grafvar vore att söka i sandåsar, men inga spår af sådana hafva anträffats. Man har endast på några få ställen funnnit spår af verkstäder för tillverkning af stenredskap. Sålunda känner man från södra Österbotten tvenne dylika ställen, det ena för tillverkning af redskap af kiselskiffer, det andra för tillverkning af syenitredskap. Tvänne dylika fynd äro slutligen anträffade i Rovaniemi socken. Dessa uppgifter torde öka sannolikheten af den åsigten att norra Sverige, hvarest förhållandena synas öfverensstämma med dem i Finland, saknat bofast befolkning under stenåldern.

Dr Montelius. Med anledning af kyrkoherden Hagbergs yttrande, ville tal. erinra att en sådan åtgärd, som att utsätta uppgift om fyndorten på sjelfva fynden, för närvarande i riksmuseum vore omöjlig, i anseende till det ringa utrymme stensakerna i museum hafva. Hvarje provins får på sin lott 2 à 3 lådor, som skola inrymma alla inom provinsen gjorda fynd. Alla stensaker, funna norr om Skåne åtminstone, äro dock till socknen och i de allra flesta fall äfven till stället der de anträffats, bekanta; det handskrifna inventariet öfver museet utgör derpå ett bevis. Hvad angår offentliggörandet af en förteckning öfver dessa fynd, så kommer en sådan att meddelas uti det nu under tryckning varande andra häftet af antiqvitetsakademiens tidskrift, tredje delen, ordnad efter provinser och socknar, innefattande alla uti Norrland och Svea land anträffade, i museet förvarade stensaker. Tal. förklarade slutligen att han med tacksamhet emottoge uppgifter om stensaksfynd och fyndorten.

Lektor Wiberg. I likhet med hrr Aspelin och Montelius, trodde tal. också att Norrland i allmänhet icke hade varit befolkadt under stenåldern. Beviset härför ville tal. hemta från den trakt af Norrland, han närmast kände, Gestrikland. Alla der anträffade grafvar, alla gjorda fynd tala uteslutande om jernåldern och nära på om den yngre jernåldern. Stenyxor hafva visserligen anträffats inom provinsen och till och med i södra Helsingland; men några fasta fornlemningar af den art, att de ovilkorligen måste tillhöra stenperioden, finnas ej. I Gefle läroverks samlingar funnos före stadens brand 8-10 stenyxor, jemte åtskilliga andra stensaker; numera finnas endast två stenyxor, den ena från Gestrikland, den andra från södra Helsingland.