Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/64

Den här sidan har korrekturlästs
56

kunna vara yngre än tiden omkring år 600, emedan anglosachsarne vid denna tid blefvo kristna och började begrafva sina döda i eller vid kyrkorna. (Enligt krönikornas berättelse var det år 597 som konung Ethelbert af Kent och 10,000 af hans undersåter mottogo dopet). Att Ulltuna-svärdet och de öfriga svenska svärden af nu i fråga varande slag äro från ungefär samma tid som de engelska, är icke blott sannolikt derföre, att de till formen äro så lika hvarandra, utan det bekräftas äfven af stilen i arbetet och af de omständigheter, under hvilka de svenska blifvit funna.

Utom Ulltuna-svärdet hafva vi äfven några andra svärd af samma form (från Skåne och Gotland), hvilkas fästen äro prydda med drakslingor. Det förnämsta af dem är ett som, jemte åtskilliga andra fornsaker, för öfver 40 år sedan hittades i en graf vid Endregårda på Gotland, ej långt från Wisby. Fästets öfversta del, som är af silfver, är afbildad här bredvid i naturlig storlek (fig. 3).

Till ungefär samma tid som dessa svärd, eller möjligen en något senare, — d. v. s. till 7:de eller 8:de århundradet — hör ett i Statens Historiska Museum förvaradt, utmärkt väl arbetadt svärd, som är funnet vid Bjers i Hejnum socken på Gotland. Klingan, af jern, är visserligen till största delen förstörd; men den präktiga, med rika och ovanligt smakfulla drakslingor prydda, bronsbeläggningen på fästet och skidan är i allmänhet särdeles väl bevarad. Olyckligtvis saknas dock öfversta delen af fästet, hvarigenom man icke kan bestämdt afgöra, huruvida det upptill slutat i en sådan trekantig knapp som fig. 3, hvilket emellertid synes vara sannolikt. Jemte detta svärd hittades några lösa bronsbeslag, troligen till ett bälte eller dylikt, hvilka likaledes äro — såsom vidstående fig. 4 i half storlek visar — prydda med utsökt fina slingornament. Man måste beundra den säkerhet och elegans, hvarmed de äro tecknade, och den skicklighet, med hvilken det ringa