Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/174

Den här sidan har korrekturlästs
144
MÖTET I GÖTEBORG, JUNI 1875.
      från Bullarens h:d och Nafverstads s:n 1.
      från Lane h:d och Carlanda s:n 1.
från Vermland: 3, » Nordmarks h:d och Carlanda s:n 1.
      » Gillberga h:d och Långseruds s:n 1.
      » Grums h:d och Nors s:n 1.

Bland dessa redskap särskiljas följande tre grupper:
 a) yxa försedd med ränna för skaftets vidfästande (= Montelii »Sv. forns.», fig. 36): 1 från Vähle i Luurs s:n (n:o 2386);
 b) yxor, kullrigt fyrsidiga med otydliga eller knapt tydliga smalsidor: till denna grupp höra 11 yxor från Bohuslän och från Vermland (n:o 2827, från Carlanda s:n);
 c) yxor och mejslar, fyrsidiga med tydliga smalsidor: hit höra 7 från Bohuslän och 2 från Vermland.

Alla äro mer eller mindre slipade (med undantag af ett fragment, der blott bakstycket af yxan finnes qvar, och således intet kan afgöras om eggens slipning).

Den största, till gruppen b. hörande yxan (n:o 2025) är från Sundby i Näsinge socken och håller 20 cm. i längd, 4,5 cm. i bredd och 6,7 cm. i höjd.

Vid Lihult, hvars fyndrikedom på tväryxor af sten nyss blifvit anmärkt, är ej någon enda af dessa rätyxor och breda rätmejslar funnen; vid Sörgård blott en.


7) Rätyxor af sten med skafthål: 55,

näml. från Bohuslän: 46, från Bohuslän utan närmare best. 2.
      » Vette h:d 26 (Vette s:n 3, Näsinge 2 och Skee 21).
      » Tanums h:d 12 (Luurs s:n 9 och Tanums 3).
      » Bullarens h:d och Nafverstads s:n 5.
      » Tunge h:d och Fors s:n 1.
  från Vestergötland: 1, » Vestra Hisings h:d och Säfve s:n 1.
  » Vermland: 7, » Nordmarks h:d och Holmedals s:n 1.
» Gillberga h:d och Långseruds s:n 4.