Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/284

Den här sidan har korrekturlästs
254
L. F. PALMGREN.

Norrnäsudde samt på en liten holme, Getterön, nära Skeen, der en mängd dylika plockades, alla under vattnet. Två af dessa flintbitar, breda, tunna och beqväma att hålla mellan tummen och pekfingret, hafva användts att polera, gnida eller jemna mjuka föremål med. Af de öfriga bära minst 57 tydliga tecken till att hafva blifvit använda för något visst ändamål. De hafva alla enligt min öfvertygelse begagnats såsom pil- eller kastspjutsspetsar; udden är på nästan alla afbruten. De vid flintans bearbetande uppstående hvassa kanterna äro alltid försedda med de små naggningar, utan hvilka omöjligt vore att med en tråd eller tarm fasta pilen vid skaftet (något som jag med flere har försökt), emedan utan dessa små fina hack tråden antingen slinter eller genast skäres af mot den hvassa flintkanten. På en del kan man se, huru man med afsigt låtit 2 till 3 små flintspån springa ut på de hvassa kanterna, för att just på dessa ställen kunna vira tråden och hindra dess afskärning. Mig har det åtminstone synts, som om man vid betraktandet af nästan hvarenda en kan skönja spår af eftertanke och beräkning vid förfärdigandet. Vid förfärdigandet synes man rättat sig efter materialets form och beskaffenhet, men tre former har jag dock tyckt mig finna, nämligen spånformiga, långa tresidiga samt trubbigt hjertformiga, dessa senare med ena bredsidan mera flat och den andra kullrig. Hvarföre träffäs en sådan mängd, tillsammans 117, flintstycken i vattnet, och hvarför äro nästan alla, hvilka man kan se varit pilspetsar, afbrutna? Förmodligen hafva de väl användts vid jagt på sjöfogel eller fisk, djur, som under denna aflägsna tid säkerligen ymnigare förekommo än i våra dagar; de korta trubbiga pilarne torde hafva varit särdeles ändamålsenliga för just en sådan jagt. Har pilspetsen vid afskjutningen afbrutits, har han väl antingen såsom oduglig bortkastats eller ock vid brottet fallit i vattnet. På ett par af de spånformiga spetsarne kan man tydligen se, huru de träffat något hårdt föremål och huru udden dervid spinglats; brottytorna efter dessa spinglor äro af ett helt annat utseende än de, hvilka med afsigt frambringats.


Hångers socken.

Hånger Södregård. Denna by utgör en utmed sjön Vidöstern löpande landsträcka, som midt emot det på andra sidan