slottets fullbordande, såsom ses af räkenskaperna för 1561 och 1562, de enda från Eriks tid bevarade. Genast 1561 talas om 198 stockar till »nya murenn», och en Niels Munck, byggmästare på Uppsala slott, förekommer. År 1562 arbetade 8 murmästare och 10 timmermän på nya muren, hvilken på ett ställe kallas »nya murenn off:r kellernar vtann slotid»; och samtidigt talas om »pålningh vdij nye Rundelenn», der äfven »trossning» (trossbotten) inlades. Här hafva vi således bevis för, att åtminstone ett af tornen uppfördes vid denna tid. Måhända var detta det nuvarande Teatertornet, hvars murar äro något mindre tjocka än de båda förut nämnda; måhända ock Fängelsetornet, som tydligen är yngst af dem alla, såsom minst och tunnast till sina murar. Hvad som kan menas med källarne utom slottet är ej lätt att förklara; man skulle kunna gissa att dermed afses en räcka af hvalf under nuvarande kavaljersflygeln, der verkligen fordom lopp en skansmur. Af särskildt intresse är en räkning öfver arbete, som Tommos glasmästare utfört vid slottet 1562. Der uppräknas nämligen följande rum och lokaler: konungsmaket, karnapet (en utbyggnad af trä, enligt Ljungman (s. 39) belägen i ett hörn af borggården och borttagen efter 1773), stora salen, frustugan, lilltornet, vinnstenen (trappuppgången som, enligt samme förf., »hade ett stycke sin början utan på gården»), storkammaren, drabantkammaren, komästarekammaren och många flere ekonomi- ocb betjeningsrum, samt slutligen konung Eriks, hertig Johans, hertig Magnus’ och Göstaf Olssons torn, således fyra stycken. Att afgöra, hvilka af dessa namn skola fästas vid de nuvarande tornen, är svårt, om ej omöjligt. Nog af att man ser, det från 1544 till 1562 ett tredje torn tillkommit, och att alla fyra voro åtminstone till nederdelarna färdiga sistnämnda år. I förbigående bör nämnas, att den omtalade glasmästaren hette Thomas Pronost, kommit från Antwerpen och allt ifrån 1556 tjenat i Sverige som »glasmakare ocb glasmålare», i hvilken egenskap han användes ända till 1564 samt var ganska verksam. Den åter, som ledde hela byggnadsarbetet under Eriks tid, var Oloff (Anderson) Muremesthere, om hvilken det i en instruktion af 1563 (Skand. handl. 27, s. 58) heter: »Grijpzholm schall och Bygges efther såsom Oloff Muremesthere ther om wett berätta etc.». Att emellertid arbetena ej voro afslutade med nyssnämnda år, derpå får man full bekräftelse af ordalagen i en ny allmän
Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/102
Den här sidan har korrekturlästs
94
C. EICHHORN
