Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/105

Den här sidan har korrekturlästs
97
GRIPSHOLMS SLOTTS KONSTHISTORIA UNDER RENÄSSANSEN.

i morgongåfva. Det var under det nu började skedet, som slottet fick sin slutliga gestaltning, sådan denna, med kanske några smärre afvikelser, framstår i Dahlbergs Suecia (fig. 1). Under sagda år voro ej mindre än 11 murmästare sysselsatta vid slottet; och till ett »proberehus», trossning, murning och gaflar åtgingo 258 läster 9 tunnor kalk, 47,100 tegel samt 11 tolfter bräder. År 1593 omtalas, att Eskil murmästare murade 50 famnar mur, och dessutom nämnas 6 andra murmästare. Särskildt bör märkas, att »thill Golff vthi En ny Saall och till En M. N. H. Senge Kamar opå Slottet» åtgingo 512 tolft bottenbräder. Murningen kräfde, bland annat, 75,800 tegel. Huruvida en Jochin eller Jacob tornbyggare, som vid denna tid säges fått försträckningar, arbetade här eller på domkyrkotornet i Strengnäs, hvilket också omtalas, är nu omöjligt att afgöra. Deremot kan man väl antaga, att Sigfrid och Hans målare, som 1594 omtalas, utfört arbeten å slottet. Till murningen sagda år användes 31,350 tegel. År 1595 voro 5 murmästare anstälde. Bräder åtgingo, »för arbete vppe i Salen och Camererne, att Panele och giöre dörer och fönster Carmer aff.» Samtidigt nämnes »den Mur som 95. oppmureds på Förborchen», och jemväl »Stenekamrener som giords på Forborgen.» Det följande året säges, att en »förtingen» slutits med Michel byggmästar, »til at öfuertheckie den Nye Murenn»; muren innan i

7