I rent arkitektoniskt afseende är det numera endast planen och till densamma hörande enskildheter, hvilka förete något af intresse för den konsthistoriska forskningen; men äfven för full kännedom om densamma och möjligen qvarvarande lemningar af arkitekturdetaljer skulle en noggrann genomforskning och uppmätning af slottet vara behöflig.
Att vidare följa Gripsholms historia ligger ej inom vårt ämne. Denna företer dock ej få märkliga punkter, särskildt hvad inredning, möblering och konstsamlingar vidkommer. Ett rikt material föreligger redan i åtskilliga af de arbeten vi ofvan anfört, och mer kan säkerligen hemtas ur offentliga handlingar, till hvilka vi äfven räkna ett litet, på sjelfva slottet förvaradt arkiv. Såsom en allmän sammanfattning af hvad här ofvan i korthet angifvits, kunna vi påstå, att Gripsholm tillhör vår renässanstids intressantaste byggnadsföretag, ehuru de befintliga handlingarnas stora ofullständighet och upprepade moderniseringar göra, att utredningen af dess fortgång har stora svårigheter att bekämpa, och att det konsthistoriska utbytet synes jemförelsevis ringa. Men sedt som en länk i den kedja af verkligt storartade byggnadsverk, hvilka i Sverige uppstodo under 1500-talet, bär äfven Gripsholm i sin mån vittne om den handlingskraft och den konstkärlek, som fylde Vasakonungarnes lif och genom dem småningom spredo sig ut i allt vidare kretsar bland folket.
