att »den väl synes hafva ristning, men ej är runsten.» Stenen kunde af mig ej finnas.
Mörkö socken.
Från Mörkö hafva 3 runristningar antecknats:
Hörningsholm i en trappa (Buræus Fa 6 Sudromannia N:o 8, Fa 5 N:o 511, Burman LX lapid. runic. inscr. N:o 47, i Nova Acta Soc. Scient. Ups. V, Liljegren 845).
Tormestad (Buræus Fa 6 Sudromannia N:o 10, Fa 5 N:o 513 — öfverstruken).
Skälby (Buræus Fa 6 Sudromannia N:o 9, Fa 5 N:o 512, Fa 10 sid. 83, med teckning, Bautil 784, Liljegren 844).
Ingen af dem har af mig kunnat anträffas; den första synes ej i senare tider omnämnd, den andra har förgäfves sökts af Dybeck (reseberättelse för år 1865), och den tredje har, om den, som troligt synes, funnits i ett mellan uthusen vid Skälby liggande stort klippblock, blifvit förstörd.
Vagnhärads socken.
Tjufstigen (Slagkärrstorp) (Bautil 780, Liljegren 851, 852, granskade af Dybeck, reseberättelser för 1865, 1866 och 1868, Runa folio, I sid. 86).
Två stenar, som på 1840-talet flyttats ett par hundra steg söderut från sin ursprungliga plats, der ännu groparna, i hvilka de lågo, synas.
I — (Liljegren 851.)
Första ordet är ᛴᛏᚤᚱᛚᛅᚢᚵᛦ med ᚱ, såsom Dybeck (reseberättelse för 1868, Runa I sid. 86) påpekat, utom slingan; ej Bautils ᛴᛏᚤᛚᛅᚢᚵᛦ eller Dybecks (reseberättelse för 1866) ᛴᛏᚤᚱᛚᛅᚢᚴᚱ. I 3:je ordet är enligt Bautil andra runan ᛁ och mellan denna och följande ᛘ en afflagning. Peringschöld (Annot. in vitam Theodorici och Monumenta Sveogoth.) samt efter honom Liljegren (N:o 851) uppfatta ordet såsom ᚼᛁᛅᛚᛘᛒᛦ. I Runa I sid. 86 anmärker Dybeck, att vid stafven finnas »ett tydligt ᛚ-kännestreck, kanske en del af en nästan förgången ᚱ.» Detta kännestreck är säkert, träffande öfre slingranden omkr. 15 mm. från stafspetsen och 30 à 40 mm. långt. Afflagningen, som äfven sträcker sig inpå stenen nedanför (innanför) slingan
