af kännestreck, vilket den öfre träffar ett stycke från dess spets, är antagligt, att här funnits ᛚ. — 9) Osäker. — 10) På midten skadad af vittring, och osäker. — 11) I 3:dje styckets kant, tvifvelaktig. — 12) Säkert kännestreck blott till venster; stenen är visserligen till höger om stafspetsen skroflig och ojemn, men ej så djupt, att ej kännestreck skulle hafva synts; äfven kännestrecket till venster är något skrofligt och gropigt. Runan följes knappast af punkt. — 13) De båda stafvarne säkra, den förra 50 à 60 mm. lång; i tvärstreckets riktning, den normala för mellersta delen af en ᛴ, går en vittringsfåra, djupare och något bredare än de huggna strecken, och passerar den hela stafven; på dess nedre sluttning något öfver bottnen tyckas spår af huggning finnas, i det den der är slätare; eljest kan intet kännestreck upptäckas; lemning af ᛴ? — 14) Säker staf; ungefär 30 mm. höger derom går parallelt dermed från nedra slingranden en 60 mm. lång fåra, hvilken gör intryck af att vara huggen; som emellertid intet tvärstreck sammanbinder den med föregående eller efterföljande staf, är den antagligen en vittringsfåra. — 15) Stafven säker, skäres något ofvan midten af en vittringsfåra, inom hvars gränser synas hafva kunnat finnas kännestreck till såväl ᛅ som ᚾ. — 16) Punkten osäker. — 17) Stenen är isynnerhet mot inre slingstrecket skroflig af vittring; från öfre strecket löper inåt en fåra i stafriktning, 45 mm. lång samt ett böjdt stycke af ett kännestreck, 25 mm. långt — till ᛒ el. ᚱ; möjligen finnes ock 10 mm. från nedre slingstrecket yttre sluttningen, 10 mm. lång, af ett kännestreck — troligen lemningar af ᛒ. — 18) Svår att upptäcka, har väl funnits på en mellan 5:te och 1:sta stycket bortkommen flisa. — 19) Denna och de följande runorna grunda och delvis skadade, men säkra.
Från Trosa uppgifves af J. H. Schröder (Upsala universitets-biblioteks handskr.-saml. S. 114) ännu en runsten i Söder Husby äng på en hög. Om denna sten visste ingen nu besked. S. Husby ligger midt emot Åby i Vagnhärad söder om ån. Möjligen är stenen den häll, som af Dybeck i Svenska Runurkunder I s. 31 omtalas såsom förr stående på en hög söder om ån och nu liggande såsom trappsten vid Åby tingshus. I så fall lär den hafva fått följa med virket i det nu nedrifna tingshuset till Y. Järna och der ligga såsom trapphäll i ett skolhus.
