en brun glasyr — den har legat som gångvägsbro öfver ett dike — som gör det kinkigt att skilja mellan hugget och naturligt. En afteckning af pastor Vætter finnes i Vitterhets-Akademiens arkiv. Från hans uppfattning skiljer sig i många delar min, utan att jag dock på anförda skäl vågar ansvara för den senares riktighet.
Lundby Säteri (Dybeck, Svenska Run-urkunder, 48).
Femte runan, som hos Dybeck är ᛏ (?), är säkert ᛚ.
Dybecks i Svenska Run-urkunder I sid. 49 och pastor Vætters i en skrifvelse i Vitterhets-Akademiens arkiv uttalade förmodan, att stenen kan vara ristad i detta århundrade, — pastor Vætter angifver af hvilka, — vinner stöd af så väl inskriftens egen beskaffenhet, som af notiser, hvilka jag på stället erhöll, ehuru dessa ej voro fullt bevisande.
Lids kyrkogårdsport (Dybeck, Svenska Run-urkunder, 44). Inskriften, ganska djup och tydlig, till innehållet — ej runornas plats och dylikt — riktig hos Dybeck; deremot är ornamenteringen i väsentliga delar felaktig.
Lids kyrkogårdsport (Dybeck, Svenska Run-urkunder, 43).
Flyttad från sakristidörren och fäst vid muren bredvid den förra. Ej aftecknad, ändringar gjorda i ett exemplar af Dybecks anförda arbete. Hos Dybeck endast ett par mindre felaktigheter.
Väringe (Dybeck, Svenska Run-urkunder, 47).
Ej aftecknad, men flere felaktigheter ändrade i Dybecks anförda teckning.
Lundby (Bond-Lundby). (Dybeck, Svenska Run-urkunder, 46).
Ytan är småskroflig, och inskriften delvis ganska svår och otydlig, äfven der allt hos Dybeck ser klart ut. Utom mindre felaktigheter har Dybeck ᚱᚢᛅᚱᛁ, der stenen fullt tydligt har ᛁᚴᚢᛅᚱᛁ.
Sparsta egor, Hagstugan (Dybeck, Svenska Run-urkunder, 45).
Ej aftecknad. Djupt och tydligt huggen, Dybecks teckning ej felfri.
I Runa folio, II s. 9. uppgifver Dybeck, att ett »hittills icke bekant större stycke af en runsten fans» (före 1874) »söder ut på egorna» (Sparsta), utan att närmare angifva stället. Jag lyckades om detta stycke icke få något besked.
