det är således omöjligt att tala om hennes fullständiga oberoende af utlandet. Men en konst kan med skäl kallas inhemsk, när hon idkas af inhemske män och när hon af dem utvecklas så, att hon erhåller en prägel, hvilken annorstädes icke återfinnes fullt likartad.
Granskar man noga de urkunder, i hvilka gutniske köpmän, gutnisk lag o. s. v. omtalas, synes betydelsen af ordet gutnisk icke alltid hafva varit densamma och vi få således ingalunda taga helt enkelt för gifvet, att öfverallt när i den äldre tiden ordet gutnisk nämnes, dermed bör förstås tyskar, vare sig på Gotland bosatte eller dit kommande i handelsärenden. Tvärtom bör man man helt visst taga orden gutar, gutenses, gutnisk o. s. v. i den nuvarande och ursprungliga betydelsen, så vida icke särskilda omständigheter göra det nödvändigt att tänka på det tyska elementet i dess ena eller andra form.
Då urkunderna icke gifva oss annat än ytterst sparsamma upplysningar, äro vi för utrönandet af den gotländska konstens nationalitet hänvisade till konstverken sjelfva äfvensom till de slutsatser, som kunna dragas från förhållandena inom andra närgränsande områden.
En grupp af facta måste vi i detta sammanhang uppmärksamma, hvilken i första ögonblicket synes tala för antagandet af ett mäktigt tyskt inflytande på Gotland. I Gotlands jord hafva nämligen hittats många tusende tyska mynt. Att sammanställa dessa myntskatter med Lübecks och den uppväxande hansans inflytande är otillständigt, alldenstund detta, efter hvad redan blifvit antydt, ej kunde göra sig gällande förr än efter midten af 1100-talet, under det de tyska i Gotlands och i det öfriga Sveriges jord nedgräfda myntskatterna vittna om en samfärdsel, som börjades under 900-talet och som var slutad före ingången af 1100-talet. Men under denna tidiga period voro tyskarne ännu icke grannar till Östersjön, de tyska mynten måste derföre hafva passerat andra händer innan de kommo till Gotland. Deras förekomst der kan på grund deraf icke vittna om ett mäktigt tyskt inflytande — så mycket mindre som de silfversmycken, som hittas samman med de tyska mynten i Gotlands jord, visa en bestämd olikhet mot de silfversmycken som man i Nord-Tyskland hittar samman med tyska mynt från samma tid och samma myntorter.
