Studiet af fornsakerna gifver oss ett vigtigt vitsord, som väl är egnadt att betaga de tyska myntfynden från Gotland den betydelse som skenbart tillkommit dem. Under de århundraden, som jernåldern varade på Gotland, funnos på denna ö, efter hvad fynden på ett ovedersägligt sätt intyga, en synnerlig teknisk färdighet, en bestämdt utvecklad smak, en konstslöjd, hvars företeelser äro ur mer än en synpunkt värda att studeras äfven af den nuvarande industriens män. Så högt hade de gamle gotländske metallarbetarne i detta afseende hunnit, att vi med fog må tillerkänna dem en hedersplats i konstens förgårdar. På grund deraf äro vi ock berättigade till det antagandet, att gotländingarne, när de blefvo bekanta med den kristna konstens vanor och förutsättningar, med lätthet kastade sig in på det nya arbetsfältet, och snart egde skicklighet nog att inom detta utmärka sig. De voro ej heller under den hedna tiden alldeles ovane att behandla de för konstens ändamål synnerligen lämpliga stenarter, som Gotland i ymnigt mått bjuder; de hade dessutom i odling hunnit så långt, att de icke uteslutande höllo sig till anbringande af ornament, de kände hog och egde i viss mon förmåga att åstadkomma något inom de bildande konsternas område. Bevis för dessa påståenden lemnas af de s. k. bildstenarne, af hvilka åtminstone de äldsta och bästa tillkommit under den hedna tiden.
Då i den tidigare medeltidens urkunder talas om gutarne och Gotland sker det på ett sådant sätt, att man mången gång måste anse dessa namn vara satta stället för namnet på Visby. Orsak till denna, om man så vill, brist på noggrannhet i uttrycket låg helt visst i den dubbla befolkningen i Visby, den gutniska och den tyska. — Visby var i grunden två samhällen, hvadan ock offentliga handlingar, som utfärdades å stadens vägnar, beseglades med två sigill, gutarnes och tyskarnes. Det är möjligt att tyskarne hade tillvällat sig redan från början ett visst öfvertag, rättsligt och socialt voro emellertid båda folken likstälda — hvart hade sin fogde, sitt sigill, och när tvåsidiga mynt började präglas på Gotland, satte man å den ena sidan gutarnes och å den andra tyskarnes sigillmärke.
Dervid måste vi äfven bevara i minnet, att innan tyska handelstäder uppkommo vid Östersjön utgjorde Gotland med Visby en kommersiel medelpunkt af största betydelse. Gotland
