Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/18

Den här sidan har korrekturlästs
10
OSCAR MONTELIUS.

hällekista, troligen af samma slag som Bäckaryds-kistan. Vid mitt besök omtalade torparen, som förstört henne, att benranglen i kistan kunde af honom begrafvas, och han hade funnit en del flintbitar i henne. Den fromme mannen hade öfver benen uppfört en grönklädd, fyrkantig grafhög, planterad med blommor.»

Inom det gamla Värend tillkomma följande, förut ej bekanta hällkistor från stenåldern: en i ett rör vid Gårdsby Herregård i Gårdsby socken, Norrvidinge härad; en i ett rör på Halleberget under Vederslöf Östregården i Vederslöfs socken, Kinnevalds härad; en i ett rör vid Sunnansjö i Östra Thorsås socken, Konga härad; samt en vid torpet Rydholm nära samma Sunnansjö. I alla dessa grafvar hafva flintdolkar eller andra stensaker anträffats, hvilka nu förvaras dels i doktor J. A. Wittlocks samling i Vexiö, dels i herr C. Johanssons samling (enligt meddelande af doktor Wittlock).

Komminister Palmgren säger uti en skrifvelse till riksantiqvarien i maj 1880: »I trakten kring Vexiö har fordom funnits hela grupper stenåldersgrafvar, efter hvad jag bestämdt vet 12 på samma ställe, hvilka nu dessa sista åren alla blifvit bortodlade. — — Den omnämnda stenåldersgrafplatsen låg på åsen vid Tegnaby kyrka. Jag fick ej tag på flere fynd än en afslagen smal mejsel. De talrika fynden hade gått åt annat håll än till Stockholm». Om en annan grupp sådana grafvar berättar han: »Biskop Hultman har visat mig flere stenyxor, som han med egen hand upptagit uti hällekistor på Helgö, Helgasjön».

Under det att alla de nu omtalade grafvarna anträffats i trakter, der redan förut dylika grafvar varit kända, har man under de två sista åren äfven funnit en stenåldersgrift inom ett område, der några sådana visserligen icke voro förut kända, men der man, såsom jag förra berättelsen anmärkte[1], hade anledning vänta, att de skulle upptäckas. På Kalmar läns fastland var ännu för två år sedan någon stenåldersgraf ej bekant, men att detta endast kunde bero på en tillfällighet, visade sig redan af det betydande antal fornsaker från nämnda tid, som anträffats inom denna del af landet. Sommaren 1880 fann man också tre dolkar och spjutspetsar m. m. af flinta i en 17 fot lång hällkista uti ett stenröse nära Långemåla kyrka i Handbörds

  1. Svenska Fornminnesföreningens tidskrift, 4:e delen, sid. 159.