Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/218

Den här sidan har korrekturlästs
206
SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS SJUNDE ALLMÄNNA MÖTE,

varit, att äfven denna uppgift är för sen, och att jernet sedan Kristi födelse varit i bruk här i Norden.

Den med hvarje år ökade kännedomen om Nordens forntid har sålunda gjort det möjligt, att få en vida riktigare uppfattning af den vigtiga frågan, när jernet, hvarpå den nuvarande civilisationen så väsentligen hvilar, först blef kändt och började allmänt användas i vårt land. De nyaste undersökningarna hafva emellertid visat, att detta inträffat ännu tidigare än man för några år sedan förestälde sig. Något sådant hade man ock kunnat vänta. Kulturfolken i Orienten och vid Medelhafvet hafva nämligen känt jernet mycket långt före den kristna tideräkningens begynnelse, och då man vet, att Norden under vår bronsålder stod i oafbruten, om ock ej omedelbar förbindelse med dessa folk, vore det nästan oförklarligt, om jernet kunnat i mer än ett årtusende hafva varit användt af dem, innan det blef kändt af våra förfäder. Man har ock funnit, att tidsskilnaden mellan jernålderns första uppträdande vid Medelhafvet och vid Östersjön ej är så stor som man förestält sig. De senaste årens fynd och den förnyade granskning man underkastat de förut gjorda fynden hafva nämligen visat, att jernet redan i det 4:de århundradet före Kr. f. började blifva kändt i södra delen af Skandinavien.


Den fjerde frågan:

Hvilka källor i Vestergötland äro kända som offerkällor? Besökas de

företrädesvis på bestämda dagar?

föranledde en diskussion, i hvilken artisten Werner, doktor Montelius och literatören Norén deltogo, och hvarvid nämndes bland andra den af folkvisan omtalade Maria källa i Torpa socken nära Borås, Odins källa vid Åkatorp i Gudhems socken, i hvilken ännu offras, S:t Helenas källa vid Sköfde samt Råda källa vid Lidköping. Vid Vesterby i Götene socken finnes äfven en S:t Helenas källa, och i samma pastorat en annan offerkälla, kallad S:t Torstens. Den senare har varit omgifven af en mur, och ett stenkast derifrån lär ett kapell eller en liten kyrka hafva legat[1].

  1. Enligt Lindskog, Försök till en kort beskrifning om Skara stift, 2:a häftet sid. 5, 6. I samma arbete lemnas ock underrättelse om flere andra af de i texten omtalade källorna (1:a häftet, sid. 86; 2:a häft., sid. 23, 65 och 120; 3:dje häft., sid. 92).