Öfver S:t Helenas eller S:t Elins källa vid Sköfde bygdes också under medeltiden ett kapell, hvars ruiner qvarstodo ännu 1759 nära det efter källan uppkallade hemmanet Källegården; de nedrefvos då, och stenen användes till utvidgande af stadskyrkan. Källan lär redan år 1596 hafva blifvit igenfyld på erkebiskop Abraham Angermanni befallning, men letade sig igen väg fram i dagen vid sydöstra hörnet af kapellets mur och är ännu berömd för sitt friska och välsmakande vatten.
Om Råda källa berättar kyrkoherden Ljungström i sin beskrifning öfver Kinnefjerdings och Kållands härader samt staden Lidköping (sid. 34): »En folksed finnes i Råda qvar troligen från ganska gammal tid och må den här omnämnas. Söder om Råda kyrka är en jemn plan, som dock nu af grustägt delvis är förstörd. Härifrån är en brant lid nedåt en dal, och vid slutet af liden är en utmärkt god källa. Denna plats kallas »Lunnelid» och hit samlades förr och ännu årligen samlas Annandag Pingst folk snart sagdt af alla stånd och åldrar, hvilka förlusta sig på bästa sätt med lekar och dans samt dricka vatten ur källan. Är väderleken gynsam, kan man här räkna samlade mer än tusen personer, som på detta sätt helsa våren och sommaren välkomna. Källan är troligen en gammal offerkälla som gifvit anledningen till i fråga varande besök».
I Ljunghems socken ligger en särskildt på pingstnatten besökt offerkälla, den heliga Ingemo källa, och derinvid en lund, som troligen varit en hednisk offerlund, och hvars anseende för helighet fortlefvat intill senaste århundraden; bredvid källan låg under medeltiden en gillestuga för S:t Laurentii gille. Andra offerkällor äro eller hafva varit Rödinge källa i Jungs pastorat, »hvarest tillförene om midsommarsafton varit ett otroligt tillopp af folk från flera församlingar för att dricka vatten, tvätta sig, leka, dansa och offra penningar i källan»; S:t Apollonias källa vid Bestorp, en offerkälla i Munkängen vid Hellekis och en vid Kullatorp, alla tre i Medelplana pastorat på Kinnekulle; samt S:t Levers (Livers) och S:t Magni källor i Gökhems pastorat. Den bekanta helsokällan Lunds brunn lär af ålder hafva hetat Odens källa och har således troligen äfven varit en offerkälla; namnet Lund är sannolikt också ett minne af en fördom vid källan belägen helig lund.
