Utom dessa teckningar och fotografier voro i mötets samlingsrum äfven utstälda icke blott teckningar af kyrkliga fornminnen från Vestergötland, afbildade af artisten Werner och för Vestergötlands Fornminnesförenings räkning af artisten Erlandson, utan äfven de fornsaker, vilka direktör Nordin funnit vid gräfningar, som han sommaren 1882 utfört på Gotland på uppdrag af Vitterhetsakademien.
Deltagarne i mötet besågo sedan dels domkyrkan och dess
dyrbarheter, dels de rika och af bibliotekarien Torin på ett
synnerligen förtjenstfullt sätt ordnade samlingar som tillhöra
Vestergötlands Fornminnesförening och läroverket och som äro
förenade i biblioteksbvggnaden, dels adjunkten Nilssons stora
och värderika samling af minnen från Vestergötlands äldre tider.
På e. m. företogs en utmarsch till Götala, för att bese dess
gamla stensättningar, der enligt sägnen »alla götars ting» fördom
hållits. Nu intogos här förfriskningar och tömdes skålar för den
svenska fornforskningen, för den svenska gästfriheten och för den
svenska qvinnan.
På aftonen voro alla mötesdeltagarne från främmande provinser inbjudna till en festmåltid, i hotellets stora sal, der man under tal, sång och muntert samspråk slutade mötets första dag.
Tisdagen den 19 juni, kl. 10 f. m. fortsattes mötets
förhandlingar. Sedan ett från professor Nilsson ingånget svarstelegram
blifvit uppläst, föredrogos frågorna 3, 6, 7 och 8.
Med anledning af den tredje frågan:
Kunna spår af Tors eller andra hednagudars dyrkan ännu uppvisas i
Vestergötland?
yttrade doktor Montelius, att man i Vestergötland liksom i andra landskap träffat många sådana spår, särskildt af Tors dyrkan; öfverallt fanns ock mycket som påminte om den under
