de fynd, som der anträffats och som, då de läggas tillsammans, blifva för många för att kunna skrifvas på tillfällighetens räkning; jag behöfver blott påminna om de nyss uppräknade fynden från Ångermanland.
Huru förhållandet är mellan de i Skelleftetrakten funna minnena från den skandinaviska stenåldern och från den lapska stenåldern, är en fråga, som ej ännu torde kunna med säkerhet besvaras. Vi få tills vidare nöja oss med att anteckna det förhållandet, att äfven saker af lapsk typ anträffats här.
Från Jemtland har Statens Historiska Museum erhållit en båtformig stenhammare, funnen i Räfsunds socken, vid utloppet af Räfsundssjön (St. M. 5147).
Från Helsingland har museet fått: 1 vanlig yxa med skafthål, funnen vid Myskje i Söderala socken (St. M. 5045); nedre delen af en i skafthålet afslagen yxa af ovanlig form, från Röstabacke i Alfta socken (St. M. 5663); samt 1 yxa med skafthål, närmast lik Sv. forns. 39, från Hanebo Prestgård (St. M. 5768). En spjutspets af skiffer från Bollnäs socken samt det märkliga fyndet från Katrinebergs kapellförsamling äro redan i förra berättelsen omtalade[1].
Från Gestrikland erhöll museet år 1881 en spjutspets af rödbrun qvarts, lik dem som hörde till det nyss nämnda Katrinebergsfyndet (n:o 6861).
Museet har icke på de sista tio åren erhållit några stenålderssaker från Herjedalen eller Medelpad. I förstnämnda landskap torde icke något fynd från denna tid vara anträffadt, och knapt något från de följande perioderna af hednatiden.
Till de förut från Sverige söder om Dalelfven kända fynden af skifferspjutspetsar[2] hafva under de två sista åren kommit:
Vid Slottsbrosundet i Grums socken, Vermland, har man funnit en vacker sådan spjutspets under särdeles anmärkningsvärda förhållanden. I en här belägen grusås anträffades under arbetena med Bergslagernas jernväg en mängd gropar, täckta af en flat sten och fylda med kol, brända benbitar och aska, samt vanligen innehållande ett groft lerkärl. Skifferspjutspetsen låg i en sådan grop, inbäddad det lerkärlet omgifvande kolet.
