Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/24

Den här sidan har korrekturlästs
16
OSCAR MONTELIUS.

Tyvärr har man ej funnit några andra fornsaker, som kunde gifva oss upplysning om dessa »brandpletters» ålder[1].

Ett på ön Tjörn i Bohuslän funnet stycke af en skifferspjutspets förvaras i folkhögskolan på Tjörn, enligt meddelande af d:r Ekhoff; och en hel sådan spjutspets hittades år 1874 vid nyodling på Skänla egor å Hisingen (tillhör tullkontrollör L. H. Andersson, Mon). — En afbruten skifferspjutspets är funnen vid Abbantorp i Högserums s:n på Öland (d:r Nordemans saml. i Skeninge). — Med den betydande samling af fornsaker, som förut tillhört brukspatron Trägårdh och år 1881 inköptes af Statens Museum (n:o 6819), följde en hel spjutspets af skiffer. Tyvärr saknas om denna spjutspets, liksom om de flesta andra till samlingen hörande föremål, uppgift om fyndorten; man vet endast, att de flesta sakerna äro funna i Kalmar län.

Bland de graffynd från bronsåldern, som under de två sista åren anträffats eller blifvit kända, torde följande förtjena att omnämnas.

Att lektor Ahlén uti södra ändan af en stenåldersgraf i Nosaby socken, östra Skåne, år 1881 fann en bronsdolk, är redan omtaladt.

Å n:o 28 Stora Köpinge i Köpinge socken nära Ystad undersökte jag år 1880 en större grafhög från bronsåldern. Midt på högens botten lågo fyra stenrösen helt nära hvarandra. Hvart och ett af dem innehöll en af kullerstenar bildad smal kista, som visade sig hafva omslutit en träkista, af hvilken fullt tydliga lemningar kunde iakttagas. Ännu bevarade stycken af träet visa, att dessa kistor varit bildade af klufna och urholkade ekstammar. Tre af dem hade inneslutit obrända lik, i den fjerde fanns en mängd brända och rensköljda ben. Dessutom lågo vid kanten af det ena röset lemningarna af ännu en träkista, som ej varit omgifven af sten; den innehöll ben af ett obrändt lik. Nära högens kant, på samma djup som de förut omnämnda stenrösena, lågo ytterligare två sådana rösen, det ena nära södra och det andra nära östra kanten af högen. Det förra betäckte en mängd brända ben; under det senare kunde intet spåras.

  1. Wilh. Berg i Månadsbladet 1880, sid. 72.