Såväl den rike och stolte herr Niklis Svarte Skåning som de följande fogdarne voro danskar, hvilka utöfvade mot den fattiga, värnlösa allmogen ett upprörande förtryck. Ej under derför, att vestgöta allmogen med glädje helsade Engelbrekts resning och med hänförelse skyndade att sluta sig till den ädle befriaren för att intaga äfven detta fogdenäste. — Då Engelbrekt andra gången i april 1436 belägrade Axevalla slott, insjuknade han här framför Axevall, hvarföre han måste återvända till Örebro, sin förläning. Kort härefter var det, som den fosterländske frihetshjelten förrädiskt mördades å Göksholmen af den hämndgirige, vildsinte Måns Bengtsson Natt och Dag.
Under konung Karl Knutssons första regeringstid var hans svåger herr Ture Turesson Bjelke höfvidsman å Axevalla slott. Falsk och trolös som han var, låg Ture Turesson 1452 under kriget med danskarne i förrädisk brefvexling med danske riksmarken Klas Rönnow. Denna brefvexling kom emellertid i den tappre riksmarsken Tord Bondes händer vid den nattliga öfverrumplingen af Lödöse, ty i en väska tillhörig Klas Rönnows skrifvare påträffades nämligen herr Tures förrädiska bref. Genom natt och dag rider nu Tord Bonde — denne konung Karls trofaste vän och kraftigaste stöd — åtföljd af 30 ryttare till Axevall. För att ej väcka misstankar, delar han före framkomsten sina ryttare i mindre följen på 4 à 5 personer, hvilka derför alla blefvo, i den ordning de efter vissa mellantider på den sena aftonen anlände, öfver den nedfälda vindbryggan i fästningen insläpte. Herr Tord och hans ryttare blifva väl undfägnade, men då alla herr Tords ryttare voro inkomna fästningen, framtar herr Tord till Ture Turessons bestörtning de förrädiska brefven och förehöll honom i skarpa ordalag hans förrädiska handel, samt befaller härpå i konungens namn sina ryttare att fängsla den äreförgätna förrädaren, som nu jemte den 50 man starka besättningen lätt öfvermannas. Herr Ture föres sedan jemte sitt folk till Varnhems kloster, der han med en helig ed å helgedomar lofvar att förblifva, tills konungen vid sin ankomst till Vestergötland afdömt hans sak. Men brytande sin gifna ed rymmer han vid första tillfälle till danske konungen Kristiern I, sökande sedan i dennes följe att med mord och brand hemsöka sitt fosterland.
Då Karl Knutsson för tredje gången blef Sveriges konung, sökte han med härsmakt återtaga Axevalla slott, som genom
