I högen hade således åtminstone sex döda jordats, af hvilka två blifvit brända och de öfriga begrafts obrända. Af de senare hade tre varit fullvuxna, men den fjerde ett barn. Den vid högens midt stående kistan med brända ben var af manslängd, ehuru så stort utrymme naturligtvis ej varit nödvändigt för förvarandet af de brända benen. I denna kista låg vid ena sidan en bronsdolk med hornfäste, af hvilket nedre delen var bevarad; midt emot dolken, vid kistans andra sida, låg ett bronsspänne, närmast likt Sv. forns. 120, och dessutom upptogs ur grafven en bronsknapp. Bredvid både dolken, spännet och knappen lågo små, men ganska väl bibehållna bitar af ett ylletyg, som tvifvelsutan en gång betäckt hela benhopen, men som endast i närheten af bronsen kunnat bevaras. I jorden ofvanför stenrösena hittades en liten bronsprydnad, närmast lik fig. 5 å pl. 39 i Madsens Broncealderen, Suiter, samt hälften af en stenyxa, som redan i forntiden blifvit afslagen i skafthålet. Fyndet förvaras i Statens Hist. Museum (n:o 6636).
De i denna hög funna lemningarna af träkistor, — äfvensom de likartade fynd från nordvestra Skåne och södra Halland, hvilka i det följande omtalas, — torde förtjena att särskildt beaktas, emedan de visa, att ett sådant begrafningssätt icke varit så sällsynt i Sverige under bronsåldern, som man hittills antagit. Det är också sannolikt, att uti mången graf, om hvilken det hetat, att den inneslutit ett af ett stenröse betäckt skelett, detta i sjelfva verket legat i en träkista, ehuru så obetydliga spår af henne funnits qvar, att de undgått uppmärksamheten. Särdeles gynnsamma omständigheter fordras nämligen, för att trä under årtusenden skall kunna bibehålla sig.
Man har emellertid redan förut på spridda ställen i Sverige, såsom i nordöstra Skåne, södra Halland, Vestergötland och Östergötland[1], påträffat lemningar af dylika träkistor från
- ↑ Nilsson, Bronsåldern, 2:a uppl., sid. 73 not (Villands härad, Skåne; ekkista); Hallands Fornm.-fören:s årsskrift, sid. 102 (Dömmestorp i södra Halland; mindre björkkista med brända ben); Sv. Fornm.fören:s tidskrift, 4:e bandet, sid. 165 (Marks härad, Vestergötland; ekkista med obrändt lik, under bottnen af en bäck); Östergötlands Fornm. fören:s tidskrift, sid. 4 (Slaka s:n, Östergötland; ekkista med skelett).
