fig. 416 i Sv. forns. och funnet 1822 i Mällby socken, nära Lidköping; — en guldbrakteat och fyra sammankedjade spiralringar, funna i en sandbacke vid Viglunda i Åsaka socken, nära Skara; — två brakteater, slagna med samma stamp och funna år 1865 jemte två guldperlor och en perla af glasfluss (Sv. forns., fig. 453 och 454) »under plöjning och hackning» vid Erska Håkansgården i Erska socken, Bjerke härad; — två brakteater, funna nära Trollhättan; — en brakteat, funnen 1695 nära Alingsås; — 5 brakteater, funna på olika ställen inom Foxerna, Bärebergs, Tengeneds, Sparlösa och Levene socknar;[1] — ett för östromerske kejaren Zeno (474-491) prägladt mynt och flere i spiral lagda tenar m. m., allt af guld, liggande i en sönderfallen kopparask och funnet på en gammal åker vid Slättängs i Fristads socken, Vedens härad; — flere spiralringar m. m.
Alla de nu omtalade guldarbetena öfverträffas emellertid både i dyrbarhet och arbetets finhet af de två praktfulla halssmycken af guld, som hittats i Vestergötland, och som nu utgöra ett par af de yppersta prydnaderna i Statens Historiska Museum. Det ena af dessa smycken består af tre öfver hvarandra liggande rörformiga guldringar med ytterst fina filigranornament och andra pålagda prydnader; baktill finnes en ledgång, och framtill sammanhålles smycket derigenom, att rören trädas in i hvarandra. Halssmycket, som väger nära 1 1⁄2 ℔, hittades år 1827 vid norra ändan af Olleberg i Karleby socken, 1⁄2 mil från Falköping; det påträffades 2,5 fot djupt i jorden, »under uppgräfning af sten till spishällar, ungefär 36 alnar nedanom en lodrät klippvägg af berget. På stället funnos inga spår af ben, aska eller dylikt». Det andra smycket, likt det nyss beskrifna, men af sju rör och vägande nära 2 ℔, hittades år 1864 under sten och jord djupt ned i ett stenröse nära Möne kyrka, omkring 2 1⁄2 mil S.V. om Olleberg. — Vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland hittades år 1860 ett tredje dylikt halssmycke, af fem rör, afbildadt fig. 467 i Sv. forns. och likaledes förvaradt i Statens Historiska Museum.
Dessa halssmycken hafva ett mycket högt värde, icke blott derför att de innehålla så mycket guld och äro de enda man
- ↑ De i Vestergötland funna guldbrakteaterna äro beskrifna i mitt arbete Från jernåldern, fynd N:is 308—316; några af dem äro afbildade i samma arbete pl. 1 fig. 13, 22, 24, pl. 2 fig. 14 och 23, samt i Sv. forns., fig. 459.
