kor en mur, i hvilken man, för att bereda den nödvändiga förbindelsen mellan de två hufvuddelarne af kyrkan, anbragte en öppning, upptill afslutad med en rundbåge. I en kyrka, Horla, i Kullings härad, har denna öppning det utseende, som synes af fig. 1. Denna kyrka, som har 5—6 fot tjocka stenmurar, saknar torn och absis. Långhuset är 30,4 fot långt, 22,5 fot bredt. Koret, hvars golf ligger en fot högre än långhusets, har en längd af 16,4 och en bredd af 14,5 fot. Så i långhus som kor finnes ett platt trätak. Muren mellan kor och långhus är 4,5 fot tjock. Öppningen är 8,6 fot hög och dess största bredd är 8,5 fot, men denna stora bredd går ej ända ned till golfvet, ty sjelfva genomgången är endast 5 fot bred. Man ville å ena sidan freda den andlige i koret från menighetens blickar, så ofta han ej stod framför altaret, men å andra sidan ville man skaffa ljus åt koret, som i gammal tid antagligen ej hade annat fönster än det lilla rundbågiga, som ses öfver altaret. Enahanda anordning af koröppningen (den s. k. triumfbågen) förekommer i Eggvena kyrka inom samma härad.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 264 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf. Bildtext: Fig. 1. |
Kyrkornas yttre är ytterst enkelt. Någon gång ser man i absis under den utskjutande takkanten en rundbågslist, från hvilken på vissa mellanrum stafvar (s. k. lisener) gå ned till sockeln. Någon enstaka gång är portalen försedd sidokolonner. Oftare finna vi det halfrunda fältet öfver ingångsdörren prydt med en
