fot lång, men knapt 1 fot bred, hade omslutit en träkista, lika lång som stenkistan. I denna träkista voro nedlagda brända ben samt 2 knifvar, en syl, en tång och en nål af brons. Jemte de brända benen träffades i några af de andra grafvarna intet, i andra en knif, en syl, en tång, en knapp eller något dylikt af brons; i en liten stenkista låg öfver benen en tunn hartsskifva. Helt nära en af grafvarna med brända ben lågo i högen en dolkklinga och några småsaker af brons, de senare inneslutna i en skinnpung; de lågo bland några förmultnade trälemningar, men utan att ben eller något annat tecken till en graf voro synliga.
De andra högarna vid Ramlösa innehöllo endast grafvar med brända ben: i en hög 3 sådana grafvar, i en annan 6 och i den tredje 9; den sistnämnda högen var den minsta af alla. Benen voro än nedlagda i ett vanligen af kringsatta stenar skyddadt lerkärl, än omslötos de endast af några stenflisor. I dessa grafvar lågo åtskilliga knifvar, sylar, tänger, knappar, en dolkklinga m. m. af brons; bland knifvarna bör en särskildt omtalas, som är prydligt arbetad och närmast lik Sv. forns. 188. I ett lerkärl funnos bland benen 6 små perlor af bernsten, ett ämne, om hvilket d:r Söderberg med rätta anmärker, att det är sällsynt i fynd från denna tid. I en annan graf låg bland benen ett mycket litet, knapt 2 tum högt lerkärl.
I en af högarna — den hvars röse täckte den stora kistan af kullerstenar med obrändt lik — visade sig den öfver röset liggande sandmassan, som utgjorde den största delen af högen, bestå af två olika lager, skilda af en mörk rand; det öfre lagret var omkring 6 fot tjockt. Förmodligen har en mindre hög varit uppkastad öfver den ursprungliga grafven, och senare har högen blifvit påökad; den mörka strimman mellan det gamla och det nya sandlagret har då uppstått af den vegetation, som täckte den mindre högen. Nära högens midt dels låg en större sten i jemnhöjd med den mörka randen, dels stod en hög och smal sten, hvars topp var synlig å högens nuvarande yta. Den förra stenen, hvilken måhända liksom den senare en gång varit rest på den mindre högen, var 6,5 fot lång, 4 fot bred, men knapt 2 fot tjock; den senare stenen var 7,4 fot hög. — I denna hög hittades nära kanten en vacker stenhammare.
I två högar träffades stycken af sådana urholkade stenar, som varit brukade att krossa säd i. Vi se af det följande, att
