tyska lagar kallas fingret proximus a pollice l. proximus pollici. Från grannskapet med tummen utgår ock det jemtländska namnet tumlingsfingret, tumfingret i Södermanland och Roslagen.
En grupp namn på detta finger pekar tillbaka på de aflägsnaste tider och ursprungligaste lefnadsvanor. Dessa namn äro hos oss bildade af verbet slicka och hos andra folk af ord med samma betydelse. Orsaken till namnet är tydlig och klar, i synnerhet om man haft tillfälle att studera allmogens lefnadssätt. När exempelvis modern hällt mjölk ur ett trog, äro barnen tillreds att medelst detta finger tillgodogöra sig den grädde, som möjligen finnes qvar efter kanterna; och om man råkat spilla litet sirup på bordet, är intet naturligare än att man upphemtar detta med pekfingret och öfverför det till munnen. De på denna sed tydande namnen äro ganska många men delvis förvridna. Tydliga äro sådana som sleka-kóppen (ó = slutet o; af kópp, kopp), slekeruring-kopp (af slicka, ruring (ett slags rätt) och kopp) samt slicka-tånga (af tång). Möjligen genom inflytande af någon folketymologi har man i Södermanland formen lekebotten. Egendomligt förefaller namnet slepa-pórten, hvars senare led väl bildats för att framkalla rim med stubb-lórten, tummens namn. Till förra sammansättningsleden är namnet att jemföra med finska namnet slepa-tuppi från Wasa-trakten.
Namn med denna betydelse finnes icke allenast öfver allt, der svenskt språk talas, utan äfven i dansk-norska dialekter, i tyskan, lithauiskan och grekiskan, hvartill kan läggas, att Pott anför till och med ett mongoliskt namn med liknande betydelse. För norskan upptar Aasen formerna sleikjarpott och sleikjefinger. I det tyska barnspråket finnas sådana namn som botterlicker (den som slickar bort smöret), pätjenlicker (den som slickar ur skålen), pottenlicker eller leckmännchen samt blott lecker. Pekfingrets grekiska namn är λιχανός, »fingren, hvormed man slikker (λείχω)» Berg, »Græsk-Dansk Ordbog».
I nära sammanhang med dessa namn står det medelpadska namnet fil-tjyfven (af fil, grädde, och tjyf, tjuf), syftande på den hos barn ingalunda ovanliga förseelsen att medelst detta finger olofligt smaka på grädden å mjölkbunken. Äfven i tyska barnrim tillägges detta finger en viss böjelse för snatteri. Efter Simrock anföra vi här ett sådant.
