dess riktning var N.—S. Under den fina jord, som fylde denna graf, träffades midt på den stensatta bottnen kol och »brända» ben; vid norra ändan låg ett stort diademliknande brons-halssmycke af ungefär samma form som Sv. forns. 123, men med täta, långsgående, upphöjda ränder[1]; i denna kista lär man äfven hafva funnit bitar af en smal såg och af en tång, båda af brons. De tre andra kistorna voro smärre. I en af dem lågo två bronsarmringar. Ur en annan, som var 4 fot lång och 1 fot bred, upptogs den bronsprydnad, som är afbildad fig. 3; under densamma syntes lemningar af näfver. Den tredje innehöll intet annat än ben. Alla grafvarna skola hafva innehållit brända ben; bland de till vara tagna benen äro dock några obrända.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 31 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf. Bildtext: Fig. 3. Bronsprydnad. Söndrum i i Söndrums s:n. Halland. 1⁄2. |
Då den återstående delen af detta röse år 1881 undersöktes af kapten Lagergren och mig, träffade vi deruti ytterligare två stenkistor, bildade på samma sätt som de nyssnämnda. Röset hade således, oaktadt det icke var särdeles stort, innehållit 6 stenkistor, stälda på olika höjd och i olika riktning. Af de två sist funna stod den ena på rösets botten, i riktning VNV.—
- ↑ Det liknar således närmast fig. 44 å pl. 4 i Nilssons Bronsåldern, 2:a uppl.
